Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278 nILS BOSSON STUBE.
var bokstafligen, såsom det står i solsången, förvandlad i trä,
och hans öga stirrade glasartadt på den dunkle hämnaren.
Då framträdde ur den mörkaste delen af rummet Olof
Råd. Han, hvars verksamhet aldrig hvilade, hade anat oråd
genast vid den opåkallade välsignelsen, som kaniken uttalade
öfver hans herres dyrbara horn, och han hade därför icke
under hela dagens lopp släppt det ur sikte, utan med afsikt
burit det hit till detta rum för att själf kredensa det åt sin
herre, sedan han först slagit "ut det af Helmich välsignade
mjödet och påfyllt nytt.
Under sin vistelse i det afsides belägna rummet hade
han då sett först den spöklike munkskepnaden inträda och
sedan kaniken. Nu var allt klart för honom. Han öfverlade
blott med sig själf, om ban icke skulle tillkalla sin herre,
för att denne måtte bevittna och själf döma öfver nidingen.
Men munken fattades, sedan han talat ut, liksom af en yrsel
och svängde en blank klinga öfver kanikens hufvud. Det
behöfdes blott en blick för att se, det icke ett ögonblick var
att förlora.
Han fattade därför hornet och skyndade fram till
munken, hvars hand han sökte hejda.
»Håll, håll», ropade han, »I veten icke, att den fromme
herren samlat ytterligare skuld på sitt hufvud!»
Munken såg på svennen med ögon, som om äfven han
redan förlorat förmågan att förnuftigt tänka. Men Olof höll
fram hornet och tillade:
»Här, sen I, gråbroder ... här hafver han bryggt en soppa,
hvarmed han ville taga lifvet af dagens brudgum och brud
och kanske ännu flera ... Ja, här vid bröllopsgillet i dag! I
viljen icke tro mig?»
Det tycktes, som om en gnista fattningsförmåga tändts
i munkens djupa öga.
»Därför är det min vilja», fortsatte Olof, »att vi lägga
honom tvenne villkor före, att tömma hornet eller att dö för
ditt svärd, gråbroder.»
»Herre, Herre allsmäktige!» utropade den gamle Andreas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
