Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
504
nILS . BOSSON STUBE.
stranden, där han hoppades snart finna Flottsunds färjstad,
som han visste icke vara långt borta. Sin häst förde han
efter sig, hållande betselremmen mellan tänderna.
Utmattad af kroppslig trötthet och svaghet, ett rof för
den förfärligaste oro och själsångest, satt Ingeborg vid Sten
Stures sida i stugan vid Vårdsätraskogen. .Hon märkte icke,
huru kroppens styrka liksom ’flöt bort droppe för droppe,
under det att själen i sin styrkas öfverdrift kämpade en
för-tviflans strid att kvarhålla det försvinnande hoppet.
Den fromme kanikens bekyminerfulla utseende, då han
granskande och pröfvande stod vid hennes älsklings sida, den
blick, hvarmed han skildes från honom och henne, en blick,
hvari tröstlös smärta tycktes ligga sluten under bemödandet
att ingifva förtroende och mod, — det var en änterbila, som
med skarp tand bet af det sista ankartåget på hennes
förhoppningars farkost.
Hennes tankar förlorade sitt fäste och drefvo redlöst
omkring på stormigt haf. Natt och mörker omgåfvo henne, det
brusade för hennes öron, en iskyla genomlopp hennes kropp,
och hon försjönk i ett drömmande tillstånd, en dvala,
hvarunder själen så småningom vecklade ut sina vingar och lät
henne tänka och tala, se och handla, men liksom allt
försiggått i drömmen.
Hon satt och höll riddarens hand i sin, och hennes halft
tillslutna öga hvilade på hans hufvud.
Han hviskade hennes namn, och liksom om ljudet af
hans röst hunnit hennes själ, spred sig ett nästan omärkligt
leende öfver hennes läppar.
Hvarifrån kommer denna själens underbara förmåga att
i stunder af det högsta lidande, af en till döds kväljande
ångest frambesvärja plågans motsats, se bilden af himmelskt
ljus, förnimma toner af aldrig förnummen skönhet? Är det
blott vanmäktiga drömmars gyckelspel, eller är det ett matt
återsken af den ängel, som kom med kalken i Getsemane?
I drömmerskans själ spred sig öfver de mörka vattnen
ett skimmer, som om det bräckt till dag i natten, och hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
