Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de tvenne björn ramarne.
557
befara en påhälsning af sin fiende för att fullborda den
afbrutna mordgärningen, tvang honom med oemotståndlig makt
att dröja,’ tills åtminstone den värsta faran var öfver, huru
mycket han än af helt naturliga skäl drogs bort till sin herre.
Nu hade han emellertid fått höra, att herr Sten
befann sig i sin fulla makt på sin gård, och då tillika all
fara tycktes vara aflägsnad från den käre kaniken, hade han
beslutat att för denna gången lämna Uppsala och begifva sig
till sin herre, ett beslut, som ytterligare stadgats genom
Hol-lingers ankomst till staden.
Nils Sture hade haft många bud i Uppsala för att få
kännedom om, huru det gått för Brodde, denne för honom
dyrbare, man kunde väl säga — vän, ty som sådan
betraktades han både af Nils och fru Brita, ehuru den olika
samhällsställningen till det yttre uppdrog vissa gränser mellan
dem och svennen — men Brodde hade med flit hållit sig
undan och till och med ansett dessa bud hinderliga för
utförandet af sin uppgift, ehuru han dock i sitt hjärta gladde
sig öfver dessa bevis på, huru kär han var för den stränge
riddaren.
Nu hade, som nämdt är, Hollinger kommit, och nu kom
Brodde villigt fram ur sin gömma och fick en hel del
viktiga underrättelser rörande så väl deras gemensamme herre
som herr Sten och konungen och slutligen om ärkebiskopen.
Hollinger åter hade fått sin kännedom om dödsfallet af en
bland herr Kristers svenner; ty han hade vid sin ridt från
Stockholm mött riddaren, och sålunda kunde underrättelsen
samtidigt vara känd inom konungaborgen och den lärde
upp-salakanikens arbetsrum.
Sedan Brodde meddelat den senare alla de nyheter, hvilka
Hollinger medfört, och en stunds tystnad därefter inträdt,
hvarunder kaniken stod med händerna på ryggen framme vid
fönstret och blickade uppåt tornet och stjärnorna, närmade
sig Brodde bordet och sade med en ton af innerlighet, som
icke förfelade sin verkan på en sådan man som Erik Olsson:
»Nu drifver mig hugen att draga till min herre igen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
