Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ninives och Babylons kilskrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ytterligare fynd äro naturligtvis af nöden för att gifva
visshet åt dessa lösa kombinationer. Äfven om namnen skulle
vara identiska, är det därför ej säkert att också personerna
äro det. Underligt vore det visserligen i alla fall, om ett så
prisadt rykte som Semiramis’ alldeles skulle umbära ett fäste i
den historiska verkligheten.
Mot midten af 8:de århundradet erbjuder framställningen
af Assyriens öden vissa svårigheter, hvilkas fulla lösning man
ännu förbidar. Då vi ej här skrifva landets historia, blott
omtala ett och annat anmärkningsvärdt ur kiltexternas innehåll,
behöfva vi ej inlåta oss på dessa omtvistade frågor. Vi
antyda blott i korthet att de hufvudsakligen knyta sig till den
af bibeln och Berosus omnämnde konungen Phul. De
assyriska inskrifterna veta ej af någon regent med detta namn;
eponym-listorna, hvilka vi just för denna tid ega, lemna icke
en gång något rum för hans regering.
Sannolikheten talar tils vidare för den af Schrader, Schmidt,
Lenormant m. fl. mot Oppert försvarade meningar att Phul
blott är ett dubbelnamn för Tiglat-Pileser d. y., hvilken
enligt eponym-listorna vid denna tid måste hafva burit den
kungliga tiaran. Liksom judarne omtala, att Phul aftvungit konung
Menahem af Samaria en tribut af 1000 silfvertalenter, och låta
denne konung vara samtidig med Rezin af Damaskus, så
nämner Tiglat-Pileser i sina annaler bland beskattade furstar
Min-khimmi Samirinai vid sidan af Razunnu Dimaskai. Vissa
kronologiska betänkligheter dröja emellertid oförnekligen kvar,
hvilka Schrader söker undgå genom att antaga någon felaktighet
i judarnes tidräkning, Schmidt och Brandis genom att tillerkänna
samregentskapet en större roll i judarnes historia än hittills varit
vanligt. Oppert söker felet i assyriernas framställning.
Redan af det omtalade förhållandet, att Tiglat-Pileser legat
i fäjd med det aflägsna Syriens och Palestinas konungar, kunna
vi sluta att han varit en krigisk regent. Hans annaler
framställa honom ock i allo som en värdig namne till den förste
Tiglat-Pileser. Genom honom höjde sig Assyrien åter till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
