Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En gammal ungkarls monolog på julaftonen. Af Isidor K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åndtligt får man äta —
ingen ters, gunås! —
efter grötrim leta . ..
mager, uppbränd gås!
Så, till sist, sig buga,
ta sin gamla hatt;
harkla sig och ljuga:
“Tusen tackl — God nattl“
Men om hin ej träder
mig i vägen se’n,
skall jag, på min heder,
skadan ta igen:
in på Freden titta,
der omkring en bål
mina vänner sitta,
drickande min skål.
Under det vi svälja
drufvans ädla saft,
skall jag dem förtälja
hvilken qväll jag haft;
och vid deras ömma
omsorger, för visst,
skall jag lyckas glömma
all förtret till sist.
Isidor K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
