- Project Runeberg -  Handledning uti nivelleringskonsten /
60-61

(1853) [MARC] Author: Adolf Helander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - §. 15. Att planera en yta med eller utan lutning samt beräkna kubik-innehållet af jordmassan - §. 16. Att bestämma vattenhöjden för en sjö, eller afvägningens tillämpning för undersökning i följd af tvister om vattenverks läge

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

afvägningsinstrumentet från linien i midten med utmärkande af kroklinier
eller på sätt i föregående § 14 sägs.

Sedan så väl afmätning som afvägning öfver den yta som skall
planeras blifvit behörigen verkställde, så kan kubik-innehållet af den
öfverflödiga eller bristande jordmassan sålunda beräknas, att, enligt
fig. 30, de öfver ABUT, TURS etc. befintlige jordmassor anses
såsom parallelipipediska kroppar, hvilkas grundytor ABUT etc. äro,
och hvilkas lodräta höjder eller djup utgöras af medelhöjden eller
medeldjupet för hvar och en sådan särskildt. Enligt Stereometrien
är parallelipipedens kubik-innehåll = grundytan gånger höjden, och
detsamma gäller äfven för en prisma som egentligen enligt figuren
här vore i fråga. Denna sednare finge nu till grundyta ABUT, ett
trapezium, hvars areal är = ((AT + BU) / 2) . TU. Antag nu att AT vore
10’, TU likaledes 10’ och BU = 16’, så blifver arealen af ABUT =
((10 + 16) / 2) . 10 = 130 qv. fot; antages vidare markens höjd öfver A =
0,4’, öfver B = 1,2’, öfver U = 2,0’ och öfver T = 0,8’, så är
markens medelhöjd öfver ytan (hon må vara horizontel eller lutande) =
(0,4 + 1,2 + 2,0 + 0.8) / 4 = 4,4 / 4 = 1,1’, ocn följaktligen kubik-innehallet
af den jord, som från denna yta måste undangräfvas, = 130 . 1,1 =
143 kubik-fot. Åstundas en större noggranhet, så måste flera
mellanpunkter antagas och markens höjd öfver desse tilläggas de förut
observerade och beräknade höjderna, samt en ny medelhöjd på det
sättet erhållas, som, multiplicerad med grundytan, lemnade ett
tillförlitligare resultat. Befinnas i de omnämnde delarne fördjupningar
under den antagna normal-punkten af någon betydenhet, så måste
dessa på enahanda sätt särskildt uppmätas och uträknas, derigenom
att djupen bestämmas i stället för höjderna, samt från det funna
kubik-innehållet subtraheras. Aldeles på samma sätt verkställes
uträkningen för de öfriga ytorna, och af deras summor eller skillnad
finnes, huru mycket jord i det hela bör bort- eller ditföras, för att
jemna ytan till ett horizontal-plan eller lutande plan. Känner man
nu vidare kostnaderne för en kubik-fot m. m., så kan man jemväi
slutligen uppgöra ett ordentligt kostnadsförslag öfver
planeringsarbetet.

Om man med tillhjelp af ett förenadt mätnings- och
afvägningsinstrument eller med särskildte sådane instrumenter ville uträkna
kubik-innehållet af den jord, som skulle bort- eller tillföras, för att
planera en kulle eller jordhöjd, så uppmätes först figuren på vanligt
sätt, och hvarje punkts höjd bestämmes i förhållande till
normalpunkten, eller den, i jemnhöjd med hvilken det skall planeras, och
vid hvarje på kartan upptagen punkt påskrifves dessa funne höjder,
dervid det är att märka, att vid punkteringen för
mätningsoperationen, så många signaler utsättas som behöfligt är för noggranhet
och lättnad i arbetet, samt att, om det antydda sammansatta
instrumentet begagnas, detsamma, om möjligt är, så placeras för
afskärningarnes tagande, att syftlinien kommer något högre än kullens
högsta punkt, på det man må undvika förnyad flyttning för
nivellerings-operationen. Sedan man derefter funnit alla punkters relativa
höjder, så sättes normal-punkten = 0, och de öfrige punkternes
siffror förändras så att det inbördes förhållandet till 0-punkten
blir oförändradt. Nu indelas figuren å papperet i trianglar, hvilkas
alla areer, hvar för sig, uträknas och multipliceras med ett medium
af de tre höjdsiffrorna uti hvarje triangels hörn; hvarefter
resultaten sammanläggas. För lättnad i räkningen är alltid bäst att
begagna fot och dec.-tum så väl för längder som för höjder.

§. 16.



Om följande
Fig. 31.
Fig. 31.

föreställde en sjö, A ett vattenverk och B ett gifvet i laga dom
bestämdt märke, hvartill vattnet i sjön får hållas, men ej högre, på det
angränsande ägor icke deraf må skadas, så vore nu här meningen
att bestämma vattenhöjden för denna sjö, eller att omkring
densamma utmärka punkter, som ligga i samma horizontal-plan med det
gifna vattenmärket B, och hvilka då komma att på marken utvisa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:45:42 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nivel/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free