Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till summalinie tages, då den förekommer ensam, en fin linie;
då flera summeringar förekomma, tages fina linier till alla utom den
sista, hvartill begagnas halfgrof eller dubbelfin. Öfverallt der summa
sättes bredvid linien, bör denna vara fin. Linien bör om möjligt vara
utan skarf; den bör gå ungefär en cicero in under texten, eller lika
långt utöfver understående summarad, men alltid sluta jemnt öfver
sista siffran i talet, öfver summalinien stående siffror kunna sättas
tätt inpå linien, men under linien bör alltid sättas minst en
qvart-petits mellanslag, eller mer, om texten är mellanslagen, t. ex.
Den fond, som i oktober 1875 började samlas för att åt ålderstigna delegare
i Gutenbergska Stiftelsen bereda tillökning i den nuvarande knappa pensionen,
har intill den 31 december 1876 såsom gåfvor erhållit....... kr. 1620,50.
Under år 1877 har genom insamling för detta behjertansvärda ändamål
ytterligare influtit från landsorten..................... 8,00,
och i Stockholm af gifvare, hvilka redan förut utfäst sig att
under vissa år lemna bidrag........................ 22,00,
i gåfvor för en gång af delegare i Gutenbergska
Stiftelsen ...................................... 9,00,
samt af en utom stiftelsen stående person.... 50,00. 59^0. gj qq
Dessutom hafva upplupna räntor å inköpta obligationer
influtit med............................................... 52,7 7,
så att hela inkomsten under året uppgått till................... 141,77,
och fondens tillgångar utgjorde vid årets slut........... kronor 1761,27.
Nödgas man bryta summerade räkenskaper på två sidor, måste
man i slutet af kolumnen sätta en transportrad (liksom summarad
med fin linie öfver) och upprepa raden i början af nästa kolumn.
Härvid transporteras så många sifferkolumner som hafva fortsättning för
summering å nästa sida.
291 Romerska siffror. Dessa skrefvos i äldre tider med streck
och vinklar sålunda: 1=1, 11=2, 111=3, 1111 = 4, V = 5, y^= 10,
|_ = 50, 11 = 100, =1000, □□ =5000, C□□□ = 10,000
o. s. v. Småningom ändrades dessa tecken till versalbokstäfver, så att
1=1, V = 5, X = 10, L = 50, C =100, D = 500 och M = 1000.
Talen bildas genom dessas sammansättning, så att man adderar allt
hvad som står på högra sidan om den bokstaf som har högsta värdet
till denna, och subtraherar från den allt som står på dess venstra sida:
11 = 2, III = 3, IV = 4, VI = 6, VIII = 8, IX =9, XXXVIII = 38,
XLI = 41, LXVI = 66, MDCCCLXXVIII = 1878. Komerska siffror
begagnas såsom kolumnsiffror å företal o. d., i register för beteckning af
del, samt till ordningst al vid regenters namn, ’t. ex. Carl XIV Johan,
Oscar II. De böra dock så mycket som möjligt undvikas, såsom
alldeles öfverflödiga, då vi hafva de arabiska siffrorna, hvilka uttrycka
samma sak och mycket enklare.
292 Bråksiffror finnas af två slag, nämligen å half kägel, då hvarje
siffra är gjuten på halfva kägelns fyrkant och nämnarne försedda med
ett streck öfver: ^ £ TV, och å hel kägel, då siffrorna och snedstrecket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
