Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G R A F V E N.
0 , att som barn jag re’n ar tiden gitt.
Och syskonkärlek af Guds Englar fått,
Då själen, som en liljas hvita knopp,
Mot ljuset slog sitt osknldsöga opp!
Hvar ar din boning ofvan molnen hojd,
O, Hoppets verld! Hvar skall» o barndomtfröjd,
Din hyddas Eden blomstra opp igenf —
”Der döden återgifver van åt vin.”
Så sackar Sorgen. Ack, hur’ ofta flöt
Hans hjertblod, forr’n i grafvens tysta skot*
Han vyssas som ett barn i modrena famn»
1 slummern hviskande sin faders namn!
Hvem läker i hans bröst det öppna »åf,
När vandrarn lik på bergets brant han står,
Och skimrande vid österns morgonrand
Sitt hemland ser? Jo, en osynlig hand*
Och vanligt vinkar., gömd i skuggrik dal,
En torflagd hydda, blomstrande och aval:
Af intet fenster låga tjället pryds;
Men klart der ofvan lifvets gåta tyds.
Der står ett träd i snöhvit blomnlngsskrud
Af Tron planteradt Under hymners Ijttd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
