- Project Runeberg -  Samlade dikter / Del 2 /
233

(1831) [MARC] Author: Julia Nyberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ALRIK ocii HILDUR.
Ar mannakrrfft tavärnad ,

Med frejdadt mid och frejdad glaf,

Drog Alrik ut i harnad

Att kampa for den helga Graf.

Det röda korset lyste
På stilblank Tij el tebarm,

Der unga Riddarn hyste
En bild så Ijuf och varm.

Stolts Hildur satt i borgen.

Sig hären glättigt tåga fram$’

Och ögat t drinkt i sorgen,

Fana Alrik dock bland’molh och’dam.
Snart Ifönda fjj äten skalla
I slottets hvSlfda rum,

Der han på knS ses falla
För Hildnr, rörd och stuto.

Ett skärp, trofast ntfnne,

Hon lindar kring itans fasta arm i
”O, bär mig blott derinpe!” —

Hon hviskur, tryckt intill hans barm;
”Svar mig, vid korsets fana,

Vid svärdet, som du bär,

Att du pi stridens bana
Din Hildur trogen är!”

Han svor sin hulda tärna
Sin tro^, pi ritidarmanna-ied;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:45:46 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/njksamdikt/2/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free