Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Orleanska Jungfrun ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
®**- — “■***&
Och Jjufva toner sväfvade i luften.
Så lat den Heliga, i trenne nätter
A rad, sig skåda och »Statt upp, Johanna!
Dig Herren kallar till ett annat värf —»
Hon ropade; men i den tredje natten
Då var hon vred och bannade mig så:
»Vet, lydnad är en qviunas pligt på jorden,
Att tåla, lida blef dess tunga lott,
Till trägen tjenst bestämd är qvinnan vorden,
Och den blir stor, som troget tjenat blott!» —
Och som hon detta sade, lät hou falla
Sin drägt af en herdinna, och bon stod
Som himlens drottning der i solars glans,
Och gyllne skyar buro henne upp,
Tills hon försvann i salighetens rike.
(Alla synas rörde. Agnes Sorel döljer gråtande sitt
ansigte vid konungens bröst.)
Erkebiskopen (efter en lång tystnad).
For sådan gudasanning. hvarje tvifvel
Af jordisk klokhet måste strax försvinna,
Och handlingen bevisar hvad hon talat:
Blott Gud ett sådant under verka kan.
Dunois.
Ej hennes under — hennes öga tror jag,
Den rena oskuld, hennes anlet målar.
Carl.
Och mina fiender jag öfvervinner?
Johanna.
q) Jag lägger Frankrike vid dina fotter.
––––––––––––––––––––––––––––––-mw
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
