Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Orleanska Jungfrun ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»*»* –––––––––––––––––––––––––––––-
f {Hon fattar kraftfullt med båda händerna sina kedjor r
ocä söndersliter dem. I samma ögonblick rusar hon
på den närmaste soldaten* rycker af honom svärdet
och störtar ut. Då Johanna är utkommen, infaller
krigsmusiken åter, Alla stå förvånade )
Isabeau (efter en lång tystnad).
Hur var det? Drömde jag? Hur kom hon ut;
Hur bröt hon sina ccntnertunga kedjor?
Jag det ej trodde, fast en verld det sagt,
Om jag det icke sett med egna ögon.
Soldaten,
Hvad? har hon vingar? Fördes hon af stormen
Dit ner?
Isabeau.
Säg, är hon der?
Soldaten.
Ja, midt i striden
Hon flyger fram. Min syn är ej så snabb
Som hennes lopp. Än är hon här — än der*
Ja! på en gång hon är på flera ställen.
— Hon gör sig rum. Allt viker re’n fgr henne —
Och Franska hären samlar sig igen —
Ve oss! Hvad ser jag? Ach! de våra kasta
Ifrån sig vapnen: våra fanor sjunka —
Isabeau,
Vill hon beröfva oss den vissa segren?
Soldaten,
Hon tränger fram till konungen — Der är hon, ■—
Hon rycker honom till sig — räddar honom.
— Lord Fastolf stupar. — Höfdingen är fången. J
^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
