Men jag märker, at detta Bi-ämne nästan länge uppehållit oss: Och wil derföre allenast, likasom af et gifwet Tilfälle, och i följe af det Witnesbörd, som nyss anfördes, ärindra Nyköpings, Ålder och med wåra Köpingar gemensamma, fast något nyare, Ursprung af Gotländske Handlande och Östgötha Adel. Jag föreställer mig, at mine Läsare nu med mera Rätt wänta något om Norrköpings första Ägare och Anläggare; Men, som wår i Början fastställda Ordning tyckes fordra, at tilförene någorlunda utreda Askaby Klosters, och S. Olofs Kyrkas Ålder i Norrköping, som bägge gifwa hwarandra Ljus; så får jag så länge utbedja mig en tålig Wäntan. §. 6. Om S. Olofs Kyrkas Ålder i Norrköping, och Askaby Klosters Stiftelse. Dock, at icke förmycket fresta den Wälwilja, som man häruti låfwar sig, wil jag berätta, at det äldsta, som mig utur Skrifteliga Handlingar om Norrköpings Tilstånd ännu förekommit, är, at denna Stad redan År 1185 uti Rom warit bekant; emedan samma År, om icke förr, en Påfwe, som het Lucius, gifwit Askaby Kloster Stadfästelse på sin då warande Egendom i Norrköping. Erik Karlsson, Riddare i Swerike, utgaf År 1374 et Witnesbörd, at han badhe hört och seet Pawans Bullam, om Askaby Klosters Goz, oc thera frälse, hwilka som them gaff en Pawe, som heet Lucius; oc thet hawer warit haldit Tw hundradha aar medh inrikis herrom, bahde Konungan oc adhrom rikesins herrom; Och en Hemming, som År 1400 war Officialis uti Wadstena Kloster, betygade samma År, at, när han någon Tid tilförene warit Kyrkoherre i Eneby, dåwarande Askaby-Abbatissa, Fru Ingrid Ingemarsdotter tilsändt Konung Albrect och Biskop Nils den äldre samma Påfwebref, som då redan warit nog åldrigt, och likwäl med sin Blybulla, efter Romerska Hofwets Bruk, försedt, hwilket stadfästat Askaby Klosters Rättighet öfwer S. Olofs Kyrka i Norköping, samt thera fiskäri i Norköpunge, bahde i Konungzlannene i Wädlingx warpeno, i Laxakareno oc Sikawarpeno m. m. som af sielfwa Brefwen, uti H. Mag Lithzens, med mycken Flit och Kostnad utarbetade Disputation om Norrköping 59, och 70 S. utförligare kan inhämtas. Efter År 1185 kan denna Påfwebulla icke wara utgifwen; ty i Slutet af November, samma År, dog Påfwen Lucius III. och efter honom hafwer ingen Påfwe uti detta Namn funnit Behag, eller så blifwit kallad. Men Åren 1144 och 1145 war Lucius II. på Påfwestolen: och kunde man således äfwen tilägna honom detta Skyddsbref,