Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FEM SM k HISTORIER OM TOMAS LACK 129
Hvart går dom nu? sade Tomas.
Till kyrkogården! svarade Kaj-Kaj.
Och Tomas såg likvagnen långsamt åka på
det knastrande gruset bort mellan träden, och ännu
i kronornas sus hörde han orgeln spela; men allt
omkring honom var så tyst och underligt, och
klockorna talade, som om de velat berätta
någonting. Och Kaj-Kaj linkade med en hop andra
gummor, alla hade de gröna schalar och alla gräto
de, och alla pratade de på samma gång.
Tomas sprang hem för att få förklaringar af
Gradin, och hjärtat bankade i honom af nyfikenhet.
Han stannade andfådd framför gubben och
utropade:
Nu, Gradin, har jag varit i kyrkan!
Därefter väntade han för att höra, hvad
Gradin skulle svara.
Jaså, han har det, sade gubben.
Och där var det en skomakare! sade Tomas.
Jaså! sade Gradin.
Hvad Gradin är dum! ropade Tomas. Det
var ingen vanlig skomakare, må han tro!
Jaså! sade gubben.
Nej, för han var död, ska jag säga!
Ja, det finns många döda skomakare, ska jag
säga honom, Tomas. Och det var inte något nytt,
må han tro.
Ja men, Kaj-Kaj var där!
Hon, ja! sade gubben. Hon är där för jämnan.
Gradin! sade Tomas. Jag skulle vilja vara
pastor, och så skulle jag begrafva Gradin.
St. — Nordström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
