Note: This work was first published in 1994, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
frågade vad jag nu gjorde svarade jag att jag börjat skriva
på heltid. Det nöjde han sig med. Han själv hade aldrig
haft annat arbete än det politiska och trots sin ungdom
hade han varit en ansvarig i résistancen i Lyon. Han
talade om att han skulle skriva dess historia en gång:
– Vi var hjältar även om vi inte var det så som man
säger nu. När gaullisterna nu fascistiserar sig förfalskar
de också historien. Men man är skyldig sina döda
vänner att vara hederlig. Ty mycket var komplicerat. Jean
Moulin greps av Gestapo i Lyon sommaren 1943. Han
blev förrådd. Nog vet vi av vem! Men han var inte den
ende som förråddes; det fanns starka krafter också
inom det som kallade sig résistance som ville låta
tyskarna göra slut på såväl kommunister som andra
patrioter. De hade inget ens emot att Jean Moulin
offrades. Han var dem en fara. Han var fransman och
patriot och verkade för att ena résistancen. Det var
också partiets linje. Men också i partiet hade funnits
agenter och provokatörer; det visade sig när
prövningens tid kom och stålet skulle härdas.
Vi stod vid disken och drack varsin rå calvados som
aperitif på baren alldeles bredvid det billiga hotell han
hittat åt mig på rue Louis Blanc. Det var en gammal
bordell. Eller fnaskhotell egentligen för flott var det
inte. Rummet bestod mest av en stor säng och en bidé.
På väggen hade målats stora bilder av Musse Pigg. Den
ena efter den andra. Varför förstod jag inte.
Vi skulle äta middag.
– När du är här i Paris måste du lära känna också
den sidan av vår tradition, sade Paul.
Han skulle ta mig till en restaurang på vänstra sidan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
