Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sporde den fridare jungfrun efter hennes namn, eller hurudant
hennes fäderne vore. Hon sade sig heta Alsol och tillade: min fader,
som styrde här i landet, är död, men min broder tog riket efter
honom, han, som du har kallat Hord, men som heter Ring. Detta
landet heter Arabia, min syster nämnes Hildesif. Min broder kan
säga eder slikt om våra förelagda öden och uppväxt. Slöto de så
samtalet.
Hjalmter bad Hord att klart utreda hvad hon hade sagt honom.
Konung Ring sade sig vilja gerna göra detta. Konungen föredrog
då sin berättelse sålunda: det vill jag göra eder kändt, att min
fader hette Tolomeus och styrde här i riket. Han egde en mycket
vän drottning, och med henne hade han oss tre syskon. Led så
lång tid, till dess att vår moder tog sot och afled, och hög vardt
uppkastad öfver henne. Konungen tärdes af mycken saknad efter
sin drottning. Han hade en trogen och dugande rådgifvare, som
en dag trädde inför honom och sade sig vilja söka nytt gifte åt
honom. Härtill jakade konungen. Rådgifvaren drog sina färde
och kom tillbaka om hösten; och var då den unga drottningen med
i hans följe. Hon hette Luda. Bröllop vardt genast tillredt; alla
utläto sig väl om denna qvinna, men vi syskon ville icke bevista
bröllopet. Gästabudet försiggick väl. Men icke stod länge på,
innan drottningen syntes ondskefull, både i lidelser och ord, värst
dock i sina gerningar. Snart vållade hon min faders död, ty han
syntes gammal för henne, som var ung och lefnadslustig.
Sedermera ville hon hafva mig, men jag ville icke gifva mitt samtycke
till hennes vrånga åtrå. Hon lade då på mig, att jag skulle synas
som en träl, svart och grym, och aldrig skulle jag få njuta min
mat, utom midt på golfvet, och aldrig komma ur denna skepnad,
utan att en konungason lofvade mig det att råda i allt och bure
mig såsom död å sin rygg tre dagar. Nu har du gjort beggedera
af detta. Det enda lade hon å mig till förmildring i mitt öde, att
jag skulle mäkta göra hvad jag ville hafva utfbrdt, och aldrig skulle
mig kraft tryta, hvaremot jag i alla stycken skulle hafva
framgång i hvad som vore mig förelagdt. Å Alsol, min syster, lade
hon, att hon skulle vara ett finntroll och aldrig komma ur sin
skepnad förr än en konungason ville kyssa henne. Min fostermoder
gaf henne derpå svärdet Snarvendel, och hade hon att föra det
ömsom med munnen eller med händerna. Men Hildesif skulle till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
