- Project Runeberg -  Nordisk mythologi. Gullveig eller Hjalmters och Ölvers saga /
75

(1887) [MARC] Translator: Fredrik Sander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en ynkrygg och stympare, förnekande sina förra grundsatser både i
ord och handling. Såsom den der fick sitt oläkliga sår kallas han
af Jordanes Isarna[1] (i-sárni), som med göterna drog till södern och
der, af en dverg gäckad, lockades in i en berghäll! Han igenfinnes
uti Ynglingasagan under namnet Svegder, hvilken gick att uppsöka
den gamle Oden.

Dit han då kom, der var vinterns gud obehöflig. Så slutade Ull.

Men låtom oss nu återvända till Thjasses son Hading-Njord,
det första åkerbrukets, handelns, sjöfartens och fiskets gud. Han
rustade sig till att utföra stora värf och genomgå många strider.
Namnet Hading är ett patronym af haðr, dicax talför, contumeliosus
skymfande. Haðr kallas både Thjasse och hans vän Höd. Ordet
igenfinnes hos angelsaxarne i namnet Hathra. Men Hading, hos
Saxo i alla textupplagor Hadingus, förvexlas aldrig af honom med
benämningen hadding, hvilken han använder för att beteckna Vidar
och Vale: duo haddingi (Saxo I pag. 250).

Med sin frilla, Vagnhöfdes dotter, jätteflickan Hardgreip, fick
Hading-Njord sonen Ale och nio döttrar, bland dem den förfärliga
Gullveig, som Saxo först nämner Ulfhild. Och med sin syster och
hustru Skade fick han sonen Fröj (Frode) och dottern den fagra
Fröja, hos Saxo Svanhvit, äfven omtalad under andra inhöljande
poetiska namn. Hading-Njords lefnadshistoria få vi dessutom
stycke för stycke i Sköldungasagan under nya och återkommande
konungaskepnader, och vi få derunder göra närmare bekantskap
med hans mågar Äger-Gothorm, Vidar och Vale äfvensom Od.
Ypperliga äro dessa skildringar såsom oskattbara bidrag till
Eddorna och belysande många dunkla drag hos dem. Men innan jag
öfvergår till dessa ämnen, bör jag redogöra för en af de dunklaste,
mest gripande och ingripande tilldragelserna i den gamla
mythläran, en berättelse jemförlig kanske blott med den underbara
sagan om Balders död. Saken gäller, huru Oden medelbart
krossade sin store motståndare, den vise jätten Mimer.

Denna våldshandling kom dock att ligga tungt på Oden, tyngst
i hans sista stund. Han ångrade då och bekände sin förseelse.


[1] Härmed rättar jag min i arbetet »Hvem var Sigurd Fafnersbane?» sid. 206
uttalade mening angående betydelsen af namnet Isarna; likaså antagandet, att
Ynglingasagans Svegder hos Jordanes motsvarar Isarna och Berik. Så väl Isarna
som Berik utvandrade. Sammanhanget härvid skall framgå vid en framställning
af Saxos hithörande berättelser.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:45:57 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nmgullveig/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free