Note:
Gösta Langenfelt died in 1965, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från 1867 till 1917
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gruppering i I kammaren, ledd av P. Reuterswärd,
Lagerbring, Oelreioh, m. fl., och i Il kammaren
borgmästarpartiet eller centern, som stod. för
många städers konservativa borgerskap. Vad tillfälliga
öknamn beträffar, kan ju anföras följande ur
en lantmans brev 1873 : "Kommer så till ’Curres’
( d. v. s. Curry Treffen:bergs) utnämning till landshövding,
så vill det synas som Bondplågare och Lantmannapartisthatare
skulle av regeringen gynnas."
Andra öknamn (på högern) voro "socialistätare"
och de på So-talet genom den från Tyskland införda
"klasskampen" introducerade "borgarklumpen" eller
"den enda reaktionära massan’’, medan "bolagsväldet"
(1899) var en mera borgerlig term för högerns
tendenser. Öknamn på vissa högergrupper härledde
sig från deras omedgörliga hållning i norska frågan,
vilket bland annat föranledde den norske författaren
Arne Garborg att på 90-talet kalla Sverige "dette
Ralf-Ryssland ved Mälaren", men även i Sverige
framkallade storsvenskar, norskätare .. patentpatriotiska
vettvillingar (1899), punschpatrioter eller Alinare,
efter uppsalaprof. Alin, en svensk Die-hard
beträffande unionsfrågan under 90-talet och vän av
en viss "militärpromenad" över gränsen. "Sil/sallaten"
(unions flaggan) skulle till varje pris bevaras.
Vedernamnet patentpatrioter håller ju sig än i dag.
Innan vi övergå till landets största parti, skall påpekas,
att benämningen vilde för partilös riksdagspolitiker
är belagd först under slutet av 1880-ta.let;
Lunds Veckoblad brukar det 1887 och Vårt Land
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
