Note:
Gösta Langenfelt died in 1965, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från 1867 till 1917
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en mästare i förlöjligande, men mycket kortlivade,
benämningar på politiska motståndare. Bonsoirisinen,
som denna genre kallats (Soc.-D. 8 . JO . 27),
kan bäst studeras i artiklar inledda med rubriken
"Om vi nu ... " i N. D. A. under dessa år. När
situationen tillspetsades på nyåret 1914, hör man om
bondetågare (deltagare i 1914 års bondetåg eller anhängare
av deras politik), folkförbundarc, staajfianer (S.-N, 13,
1914) eller tyranner, vå1·dkasar, starbäckarc, borggårdare,
ung höger (som d: r Adrian Molin uppger sig ha myntat
1905), liberala försvarsviinner bredvid de gängse termerna
"borggårdstalet", "nu omedelbart och i ett sammanhang",
"studenttåget", "arbetartåget", "republikleven", "politiska
kronvrak", "försvarsnihilister", "den konstitutionella konflikten",
"Staaff eller kungen", "Sveriges ödestimma"
(=tyskt Schicksalstunde), borggårdsregeringen (=ministären
Hammarskjöld), "sågfilare", "bumeranger", "ryska
rubler", "Riket" (mot eljest "landet"), "de två nationerna",
"Lustiga Skåne", "krigets stålbad", o. s. v.
Världskrigets första år skapade "borgfred". Men
sedan arbetet "Svensk utrikespolitik i världskrigets
belysning" utkommit och påyrkat en "aktivistisk"
svensk utrikespolitik, kunna vi registrera en rad nya
etiketter, som täcka politiskt intresserade m: de
mest olika partier, framför allt aktivisterna, som påyrkade
"modig uppslutning på Tysklands sida". Så
finner man:
"Våra ententister tala icke gärna om tredje makten i
förbundet" (s. 121) och "hemma-ententister" (s. 125.
Svensk utrikespolitik i världskrigets belysning); "Vi hade
icke heller haft några neutralister med auktoritet" (Ö. K.
36/ 8 15); "Hr L. kan enligt sin egen förklaring vara
31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
