Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ni skall inte tala till mig på det där sättet. Det
tillåter jag inte.»
Han grep tag i hennes släde, och mitt i sin vrede
lade hon märke till det med en viss glädje.
»Skall jag inte? Ni fege stackare!»
Han sträckte sig framåt, som om han ville fatta
tag i henne, och hon lyfte sin sammanringlade piska
för att slå honom. Till sin heder ryggade han
icke tillbaka en hårsmån, utan avvaktade lugnt och
med likblekt ansikte det tillämnade slaget. Då
förändrade hon dess riktning, och den långa snärten
flög vinande genom luften och träffade hundarna.
Hon svängde så piskan på nytt, reste sig på knä
och manade häftigt på sina dragare. Hennes spann
var bättre än hans, och hon körde raskt ifrån
Corliss. Hon ville bort — icke så mycket från honom
som från sig själv — och hon drev sina hundar till
allt vildare och vildare lopp. Den branta
flodstranden tog hon i full karriär och for som en virvelvind
genom staden och hem. Aldrig i hela sitt liv hade
hon varit så upprörd, aldrig hade hon känt en så
förfärlig vrede. Och hon blygdes inte allenast redan
över det — hon var också rädd för sig själv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
