Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hastigt ? Men då vill jag säga er, att vi ha
småningom kommit därhän bägge två, det har pågått ända
sedan jag kom hit till landet. St. Vincent? Bah! Jag
visste hur det var hela tiden. Hon hade fått för sig^,
att det i hela hans personlighet inte fanns så mycket
värde som i ert minsta finger, och därför försökte
hon läglga sig i saken. Hur hon handskades med
honom, det får ni nog aldrig veta. Men jag sade
henne på förhand, att hon inte kände Welserna —
och det medgav hon också efteråt. Nå, där har
ni nu alltsammans.»
»Vad tänker ni om St. Vincent?»
»Vad jag tänker om honom hör inte hit egentligen,
men jag vill ärligt säga er, att jag i den saken håller
med Lucile. Men det är inte det som det nu är fråga
om. Vad ämnar ni göra? Gentemot henne? Nu?»
Hon gav intet svar, men hon gick tillbaka till de
andra. Lucile såg henne komma och gav akt på
hennes ansikte.
»Å, han har sagt er . . .»
»Att jag är en dåraktig varelse», inföll Frona. »Och
jag tänker att han har rätt. Jag — jag kan inte
resonera om det just nu, men. . .» Kapten Alexander
hade nu kommit ihåg en bröllopskvickhet och gick
bort till kaminen för att fyra av den mot översten,
och Vance följde med för att överskyla taktlösheten.
»Detta betyder mera för mig än för — de flesta
kvinnor», sade Lucile. »Jag är rädd. Jag gör
någonting förskräckligt. Men jag älskar honom verkligen
— ja^ det gör jag!» Och då kvickheten blivit
vederbörligen uppdukad och sväljd och de kommo
till-bakay snyftade hon: »Kära, kära Frona!»
228
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
