Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TJUGU TREDJE KAPITLET.
Våren hade kommit som ett mirakel och dröjde
ännu i drömmande förtrollning innan den utvecklades
till full sommar. Snön var borta från sänkor och
dalar och låg endast kvar på de nordliga sluttningarna
av isiga bergsryggar. För varje dag steg solen
tidigare upp och dröjde längre kvar. Nu var det full
dager klockan tre och mild skymning klockan nio.
Snart skulle en gyllene cirkel dragas runt himlavalvet
och midnatten vara lika ljus som middagen. Pil och
asp hade för länge sedan knoppat och klädde sig
nu i frisk, ung grönska, och saven steg i furorna.
Moder natur hade höjt uppvaknandets suck och
börjat syssla med sitt kortvariga arbete. Syrsor
sjöngo natten om i de stilla hyddorna, och i solskenet
kröpo mosquitos ut ur spruckna bjälkar och
klipp-rämnor — stora, surrande, harmlösa varelser, som
hade fortplantat sig föregående år, legat frusna över
vintern och vaknade föryngrade för att surra igenom
en hastigt påkommen ålderdom till en död numro
två. Allt slags krypande, krälande och fladdrande
liv kom fram från den uppvärmda jorden och
skyndade att utveckla sig, fortplanta sig och förintas’.
En enda fläkt balsamisk luft och sedan den långa
kalla frosten igen — å, de visste nog och förlorade
ingen tid. Backsvalorna grävde sina vanliga
tunnlar i mjuka lerbackar och rödhakarnä sjöngo på
239
I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
