Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverige 1928. Professor Nils Herlitz och Kommerserådet Karl Åmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
NILS HERLITZ
särskilt från socialdemokraternas sida. Även nu yrkades från detta
håll avslag, men under utskottsbehandlingen vanns enighet mellan
regeringen och socialdemokraterna; denna enighet åvägabragtes dels
genom vissa ändringar i förslaget, dels därigenom att regeringen
gick med på en utredning om sådana modifikationer i
skattesystemet, för vilka man särskilt å socialdemokratiskt håll intresserat sig.
Vid avgörandet befunno sig alltså höger och bondeförbundare,
särskilt med sitt yrkande om lindring i jordbruksfastigheternas
skattebörda, i minoriteten. Med stod från socialdemokratiskt håll var det
också, som en ny lagstiftning om arv i huvudsaklig
överensstämmelse med det förslag, som lagberedningen 1925 framlagt (delvis
efter samarbete med Danmark), blev genomförd; högern och
bondeförbundet motsatte sig den i den allmänna diskussionen mest
diskuterade nyheten i förslaget: att kusiner och avlägsnare släktingar
uteslötos från arvsrätt. Huvudsakligen med hjälp från vänsterhåll
var det likaledes, som det 1927 fallna förslaget till
kontrollbestämmelser för handeln med pilsnerdricka fördes i hamn.
Vänsterpartierna förenade sig också om avslag på vissa från högerhåll väckta
förslag syftande till försvarets stärkande.
I åtskilliga viktiga frågor — däribland de som ur politisk
synpunkt tilldrogo sig den största uppmärksamheten — var det däremot
en »borgerlig samling», som fällde utslaget. Frågan om
anordnandet av den högre undervisningen för flickor (som undanskjutits vid
1927 års skolreform) löstes i samarbete mellan högern och regeringen,
efter linjer, som av socialdemokraterna betecknades som avsteg från
fjolårsbeslutets principer: de kommunala flickskolor, som skola
inrättas, bliva nämligen anknutna såväl till folkskolans fjärde som till
dess sjätte klass och ansluta sig i avseende på sitt bildningsmål och
undervisningens gång huvudsakligen till den åttaklassiga
flickskoletyp, som utvecklats i vårt lands privata flickskolor. Under starkt
motstånd från socialdemokraterna men med bistånd från högern
och bondeförbundet genomfördes likaledes en av regeringen
föreslagen lagstiftning om kollektivavtal, som framför allt går ut på att
reglera dessa avtals rättsliga verkningar och i detta avseende bl. a.
förbjuder lockout, strejk, blockad och bojkott på grund av tvist om
avtalets innebörd samt fastslår, att skadestånd kan utdömas för brott
mot avtalen. Socialdemokraterna sågo i den nya lagstiftningen ett
hot mot arbetarklassens intressen; det på detta håll rådande
missnöjet kom till uttryck i demonstrationer anordnade över hela landet.
Stor uppmärksamhet väckte ett av socialdemokraterna framburet
förslag, som syftade till en utbyggnad av arvskatten för begränsning
av de stora förmögenheterna och en jämnare fördelning av egen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
