Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kanterna af kastgarn och således begagnade till samma andamål, hvarull
man nu nyttjar blykulor. Om de hittills blifvit funna i någon
haltkors-graf, känner jag icke; men troligt synes mig vara att de tillhört den
äldsta folkstammen i landet. Att de just derföre —- (emedan de
ursprungligt tillhört den för trollkunnig ansedda urstammen) — af den senare,
götastammen, blifvit begagnade att bära på sig som amuletter,
segerstenar o. d., skall jag i 4:de Kapidet ådagalägga. — Några stentiissor
äro vida större och synas mig ha varit använda som snällare ull
spinn-tenar.
§. 2. Prydnader. Hit höra alla, större och smärre, arbetade
och genomborrade rafstycken. Dessa hafva åtskillig form: än likna de
stentrissorna, men äro oftast mindre (pl. IX. fig. 116,117), någon gång
lika stora som de (pl. DL fig. 114); än äga de annan form, som i smått
föreställer stenverktyg. Sålunda har man dem, som till formen likna
yxor, hamrar, skaftkilar, hammaryxor o. s. v. Den på pl. IX. fig. 115
meddelade form skall utan tvifvel också i smått föreställa något ännu ej
funnet stenverktyg, kanske ett krossnmgsinstrument, eller dylikt. Att de
burits kring halsen som perlor, är äå mycket säkrare, som man funnit
dem ligga kring halsen af skeletter i halfkorsgrifterna. (Götheb. Handl.
Monum. på Axvalla hed).
Jemte stenredskap samt de här beskrifna rafperlorna och blandade
med dem, finner man stundom i torfmossar och i halfkorsgrafvar,
glas-perlor (pk DL fig. 118, 119), som äro af en ganska rå ullverkning.
Hålet i dem är icke borradt, utan antingen blåst eller i den smälta
massan stucket med ett hårdare instrument af metall eller bränd lera e. d.,
och af slipning finnes ej annat spår än att den frän hålet på ena sidan
utstående kanten stundom är bortslipad. De häntyda således på
glas-amalteriets barndom; men det oaktadt är det väl knappt antagligt att de
blifvit tillverkade af samma folk som nyttjat yxor och mejslar af sten.
De häntyda utan tvifvel på ett främmande folk, som med Skandinaviens
vilda urinvånare stått i handdsrelationer och som, för glaspärlor och
dylikt kram, tillbytt sig deras bernsten! skinnvaror och andra produkter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
