Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stafvelsen, hvars vokal med r väl lätl sammansmält till en
»r-vokal».*) — 2).
2) Ganska ofta ligger det närmast till hands att uppfatta elt
e i rotstafvelsen af ord afledda med «, j, såsom det af a i en
aflägsen period försvagade, och således såsom här mot regeln
kvarstående framför i, j\ men vid en närmare granskning skall
det visa sig, att detta e är att förklara på annat sätt, nämligen
antingen såsom ä, genom i-omljnd af a uppkommet, eller såsom
é. Från fno. hafva flere fall af e — ä (ofvan s. 18, 19) anförts.
Därifrån må ännu två ex. hämtas. Fno. svefni, ntr. ja-stam, får
icke härledas af svefn, ty det måste då i fno. ha hetat *svifni,
*syfni, utan bör närmast sammanställas med fno. svafnir
(rörande det här saknade omljudet jfr Wimmer, Fno. Forml.§41).
I fno. finnas både freka och frekja®) (sv. f.), för hvilket senare
man väntade frilcja. Vlen detta frekja står säkerligen för
*frakja, ehuru väl icke fno. eljest har att uppvisa rotformen
frak- (men väl dess stegringsform frðk- uti frækn). En säker
bekräftelse på denna tolkning lemna däremot andra
germanspråk. Fhty. har ett svagt fem. frechi (avaritia), ofta
förekommande och alltid med e, oakladt adj. heter freh och en
afledning på -ida regelbundet heter frihliida. Detta subst. kan
endast förklaras som *fracM och bildar så en motsvarighet till
’) Den mhty. formen har kanske fått e genom analogibildning. Man kunde
ock tänka sig utvecklingen: fedari — federi — fediri — fidiri — fidere
(jfr adali — *adeli — *adilt — edili).
*) Stundom kan det inträffa, att den i stafvelsen mellan rotstafvelsens e
och afledningens i, j ursprungligen slående vokalen i ett långt senare
språkstadium utfallit och att på detta sätt rotens e kan kvarstå framför
ett i, j. Så är förhållandet t. ex. i Isidors höh-selli för Iwk-sedali (jfr det
eljest förekommande hok-sedal, höh-sedalo, Graff, VI, 309).
a) Båda dessa former anföras med bevisställen från gamla källor hos
Fritzner (frelcja i Fornmannasögur IV och XI); men Cleasby och
Vigfusson upptaga frelcja blott som >mod.» Att denna senare form
sålunda utträngt den andra behöfver ingalunda bevisa, att den är en
nybildning ulan blott att, då bildningar med och utan j efter gutturalen
funnos, de förra blefvo mer omtyckta än de senare, hvartili säkert
analogien efter den stora mängden af bildningar på guttural med följande j
bidrog (jfr ofvan s. 18 n. 1 om svelgja).
Nord. tidskr. for fllol. og pædag. Ny række. II. 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
