Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
betänkande, att det ,,förut“ haft betydelsen „jag har ställt
mig“. Med olSa är samma förhållande; det har nämligen
ingenstädes i grekisk skrift betydelsen „jag har sett (eller
förnummit)". Emellertid har väl ingen tviflat, att denna
betydelse varit den ursprungliga, före Curtius, som här vill
hålla fast sin hypotes och förklarar: „olSn wår gewiss
ur-spriinglich durch dies Sprachmittel“ (reduplikationen)
„charak-terisirt, um das hellere innere Sehen vom äusserlichen zu
unterscheiden“. Hvad skola vi då dömma derom, att det
tyska tvissen redan utan reduplikation har betydelsen elSivm,
men det latinska vidi icke ens med reduplikation höjt sig
till betydelsen af det „hellere innere Sehen“ ?
Vid förklaring af grammatiska formers betydelse följer
man öfverhufvud analogiens väg, i det man från det historiskt
vissa eller i och för sig klara drager slutsatser om det
obestyrkta och dunkla. Ar detta förfarande i andra fall
rätt, så måste det ock här vara det rätta. Den förklaring,
som visat sig riktig i en mängd fall, torde vi böra använda
äfven på sådana verb, i hvilka den presentiska betydelsens
uppkomst af en j>erfektisk skenbart eller verkligt ligger
mindre nära till hands, hellre än vi af den större eller
mindre klarheten i ordens betydelsesutveckling taga- oss
anledning att uppställa en ursprunglig betydelsesskilnad inom
en gifven formel enhet. Det torde åtminstone kunna hafva
sitt intresse att betrakta saken äfven från andra sidan, d. v. s.
icke från förutsättningen af en ursprunglig dualism, utan
från den af en ursprunglig enhet och med utgångspunkten
från det grekiska perfecti egendomliga betydelse och dess
förhållande till presens- och aoriststammen. Till en sådan
betraktelse skola i denne uppsats göras några antydningar.
Det grekiska perfektets betydelse belyses bäst medels
en jämförelse med latinets, som i samma form motsvarar
grekiskans både aorist och perfekt. Latinets perfectum har
såsom sådant trenne betydelsesskiftningar; det är berättande
tempus eller aorist, logiskt perfectum eller uttryck för något
i förhållande till närvarande tid öfverståndet och slutligen
presentiskt perfectum (1. perfectum praesens) eller
beteckning för det i närvarande tid fulländade och såsom sådant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
