Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tande af andra ljud som m. På sådant sätt hafva uppstått
ur Andegavûm (sc. regio) Anjou, ur Pictavum Poitou, ur
Adavûm Laudou (med försatt artikel) och möjligen ock
andra ortnamn. Men ur Andegavis, Pictavis uppstod
naturligtvis Angieus, Poitieus, såsom Paris anmärker
Romania VII, 138, anm. 2, eller snarare Angies, Poities, liksom
ur clavis cles-, jf. Gröber i Zeitschr. f. r. Ph. III, 152, Ur
dessa senare former utgingo de nuvarande Angiers, Poitiers
genom suffixväxel, hvarom man kan se Tobler i Jahrb. f.
rom. und engl. Lit. XV, 261 ff., Rothenberg: De Suffixarum
mutatione in lingua francogallica, s. 58.
Samma ti-omljud visar apud : avud : od, hvarest i den
slutna stafvelsen står blott à i stället för ou i de öppna
stafvelserna Anjou, Poitou, desto hällre som det genom
satsbetoningen förlorade i vikt.
En annan klass ord hafva ännu i detta omljnd sin
förklaring, nämligen perfekterna habai : oi, sapui : soi, *pavui :poi,
habuit : out (ot), sapuit : sout (sot), *pavuit : pout (pot) jämförda
med t. ex. amavi : amai, amavit : amat*). Samma bildning
visa för öfrigt ock span, hobo (äldre för) hubo, pg. houve
m. fl. Annorlunda tänker sig dock Suchier uppkomsten af
t. ex. oi, nämligen öfver (h)atvi, hvarest tv representerar
ett halfkonsonantiskt u = fr. u i huit, huile; Zeitschr. f.
rom. Ph. II, 263. Förr trodde man på epentes, hvilket nu
ej tillfredsställer mången; dock gör ännu Förster så
(Zeitschr. f. r. Ph. III, 507), åtminstone i fråga om det sp. hübe,
som enligt honom utvecklats öfver houbi, liaubi, habui. I
placui, tacui tror jag, att c, innan det föll, utvecklat ett v,
såsom ofta fallet är i latinet, så att af pla(c)vui blifvit ploi,
heten mot sig, att ia i genom iei ger samma resultat som ia(: ie),
under det iei i t. ex. lieit ger i: Ut; jf. uei : ui i t. ex. nuit o. s. v.
För öfrigt ligger väl i det af Paris använda uttrycket „pression de
l’a entre deux yod“ ett slags omljud eller palatalisering förborgadt,
om det skall något betyda.
’) På liknande sätt kunde man ock förklara habunt : ont (habunt
finnes i lex romana utinensis; se Stiinkel Zeitschr. f. r. Ph. V, 43),
fac(fi)unt : font; men med afseende på vont, estont synes
analogi-bildning vara att föredraga; jf. ofvan s. 237 anm. Om ourent o.
a. d. se nedan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
