Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nen från det klippiga Chios“ såsom den förnämste bland
sångare, i fall det som han föredragit, d. v. s. Homeri
dikter i sin hos oss traditionella språkform, för dem varit en
splitterny half-aeolisk rotvelska, som. enligt Ficks åsigt,
intager samma ståndpunkt af bildadt språk, som Bräsigs
sammanrotning af förvridna högtyska, platttyska, latinska
och franska glosor?1)
Hvad åter beträffar hypothesens genomförande eller
öfverflyttningen af Odysséens ursprungliga delar till aeolisk
grekiska, så låta de allra flesta af de med texten för detta
ändamål vidtagna förändringar hänföra sig till två
hufvud-slag: införande af digamma och upplösning af kontraherade
stafvelser. Den i andra rummet nämnda förändringen, som
förekommer i synnerhet vid verba på -««, har erbjudit
textrecensenten de största svårigheter; det är till dessa verba
såsom uppsatsens egentliga ämne, vi nu öfvergå, i
förhoppning att det hittills anförda skall anses såsom en icke
onyttig inledning till ämnet. Den åsigt, Fick genomför i frågan
om dessa verb, är icke i det hela ny; framställningen skall
derför tills vidare lemna Fick för att historiskt redogöra
för de olika åsigterna om verba på -αω i de homeriske
texterna.
II.
Praesentia och imperfecta af verba på -αω förekomma
hos Homerus i trefaldig gestalt2). Han eger
1. de nyioniska och attiska sammandragna formerna3),
’) Die hom. Odyssee p. 28; jfr. p. 27, hvarest „das wüste
durcheinander von ionischen und aeolischen Formen im jetzigen Homer“
(Kynaithos verk) kallas „ein nur durch die Ungunst historischer
Verhältnisse entstandenes Mischmasch“.
2) Jfr. om dessa former Buttmann, Gr. Gramm. I. 181; Krueger
1. c. 44 ff; Bekker, Hom. Blätter 46 S.; Kühner Gr. Gr. § 248.
Mangold, de diectasi homerica i Curtii Studien VI, —
hufvud-arbete särskildt beträffande formernas statistik och historik- af
frågans behandling. Curtius, Erläuterungen zu seiner gr.
Grammatik; Wackernagel, die epische Zerdehnung, i Bezzenbergers
Beiträge IV. 1878.
3) Hos Herodotus hafva dessa verb alltid sammandragna former, eller,
ock öfvergå de till typen på -em ; jfr. Steins Uebersicht (i hans
upplaga).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
