- Project Runeberg -  Bilder ur Nordens Flora /

(1917-1926) [MARC] Author: C. A. M. Lindman - Tema: Nature, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Bilder ur Nordens Flora: Fjällskråp Förra Nästa Index Innehållsförteckning

25. Fjällskråp, Petasites frigidus Fr.

N. Kalskrep. F. Ukon ruttojuuri.

I motsats till föregående art finnes denna blott i fjälltrakterna, där den växer på vattenrik mark, vid bäckarna och myrarna, från skogstrakterna i den subalpina regionen ända upp till snögränsen. Den är alltså i Skandinavien en nordlig växt, i Sverige spridd söderut blott till Dalarne och Hälsingland, i Norge ända till Telemarken och vid Finlands östra gräns nästan ned till Ladoga. På grund av den sena men snabba utvecklingen av vegetationen i fjälltrakterna bliva blommor och blad hos denna art nästan samtidiga. Bladskivan är triangulärt-hjärtlik, flikigt grovtandad, undertill vitt filtluden.

Liksom andra Petasites-arter frambringar denna två slags stånd, dels övervägande hanliga, dels honliga. Det förra slaget, fig. 2, har större, rödlätta blomkorgar; dessas mittblommor, fig. 3, äro de största hos denna art och hanliga, ty pistillens stora, styvhåriga märke har ingen honlig funktion, utan tjänar blott till utsopningsorgan för ståndarmjölet och dessutom genom sin vita eller skära färg till skylt och vägledning för besökande insekter; kantblommorna i samma korgar, fig. 4, äro (svaga) honblommor med tunglikt kronbräm och ett märke utan utsopningshår. Honplantan har smärre, vitgula korgar, som visserligen hava några få, skenbart hanliga ehuru odugliga mittblommor, fig. 5, men i stället en stor mängd små trådsmala honblommor, fig. 6, som hava det hårlika blomfodret starkare utvecklat än hos artens övriga blomformer och därigenom visa sig vara just de blommor, som skola alstra frukterna (sväv- eller flygfrukter).

Vår avbildning visar särdeles tydligt, att stamsystemet ej är inskränkt till stjälken - här finnes även en underjordsstam (ett "rhizom") av långsträckt, vågrät typ. Medels denna kan växten övervintra i det kalla klimatet; från knoppar vid jordstammens leder (jämför nr 23) komma varje år nya luftskott och stjälkar - den normala utvecklingsgången hos de "pollakanta" (flera år blommande) eller "polykarpiska" (flera år fruktsättande) örterna i kalla klimat och delvis även i heta länder, eller de s. k. fleråriga örterna.

Tavl. 25. Fig. 1 växtens underjordsstam med grova vattenrötter och till vänster en bladskiva, sedd från undersidan, 2 övre delen av ett övervägande hanligt individ, 3 detsammas mittblomma och 4 dess kantblomma (båda 4/1), 5 den honliga korgens mittblomma och 6 densammas kantblomma (båda 4/1).
Förra Nästa Index Innehållsförteckning


Project Runeberg, Fri Jun 27 20:59:43 1997 (runeberg) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nordflor/25.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free