- Project Runeberg -  Nordiska fornlemningar / Första bandet, I-XLVIII /
109

[MARC] Author: Johan Gustaf Liljegren, Carl Georg Brunius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXV. XXVI. Stenläggningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

afmätning, hvarefter Schöning tagit den teckning,
här anföres ur dess Norrska resa, i handakrife
på Kongl. Bibliotbeket i Köpenbamn. AFf denna
fornälskare blef äfven nämnde åbo anmodad att
qvarlemna vågra orörda för framtiden.

Alla dessa stenlaggda platser voro runda till
formen och ifrån 10 till 70 alnar i omkhrete. - De
största ’innehöllo flera hundrade lase små
kullersten, förmodligen samlade i grannskapet, och, då
denna tillgång upphört, tyckas skärfvor blifvit från det
närbelägna berget hemtade. Stenarne voro så väl
och noga hopfogade, att de ej kunde utan största
möda uppbrytas. Kretsarne lågo utan någon
synbar ordning helt nära hvarandra. Märkligt är, att
på dem alla funnos spår efter antänd eld. Å de
atörsta var en eldstad i midten och fyra
deromkring närmare mot kanterna, men på de minsta
blott en i midten. Dessa eldstäder utmärktes med
kol och brändt grus, och var så väl mellan stenare
na som sjelfva rundelarna en ytterst fin mylla,
hvilken tvifvelsutan tillkommit af den kriogspridda
askan. Denona omständighet, iemte deras mängd och
den möda, hvarmed oftanämnda steoläggningar
blifvit boppassade, visar, det de varit bestämda till
något offentligt, allmänt och således högtidligt
förbränningsbruk. Det är bekant, att våra urfäder
höllo sin gudstjenst unlder bar bimmel, hvilken i
syonerbet bestod i solens dyrkan, hvaraf
ofvanbeskrifna rundelar varit möjligtvis en afbildning.
Dock hindrar oes tills vidare ingenting att antaga,
det Nardens inbyggare, förrän nya
andaktsöfningar och mera prålande helgedoån::- kommit i bruk,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:50:57 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nordfornl/1/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free