Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finlands konst. Några konturlinjer av Bertel Hintze
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Finlands konst
Rokokointeriör med väggmålningar från Jackarby gård invid Borgå. Nu i Nationalmuseum, Helsingfors.
Den ståtligaste, enhetliga interiördekoration i rokokostil, som bevarats i Finland. Väggmålningarna, utförda på 1760-talet och imiterande vävda tapeter,
föreställa jakter och älskande par i det fria (över dörrarna frukt- och blomsterstycken). Tillsammans med de enkla, typiska stolarna ge dessa
kraftfulla, men barockaktigt styva och tunga målningar en god bild av de anspråkslösa, småborgerligt betonade förhållanden, som förhärskade i 1700-talets
Finland. — Jackarby var fädernehem för de av Runeberg i »Främlingens syn» besjungna bröderna Ramsay, vilka stupade i 1808—09 års krig.
av 1800-talet, då konsten slutligen lyftes upp av den
romantisk-patriotiska hänförelsen och offerviljan hos
landets hela kulturskikt. Ty även då var det de små
och snävt kringskurna insatserna, ej stora
mecenaters och samlares vidsynta frikostighet, som blev
utslagsgivande för konstlivet och dess framtida
möjligheter. På varje blad i denna krönika, vars egentliga
sammanhållande kraft ligger i en segt bevarad
västerländsk bildningstradition, läsa vi förklaringen till att
Finland i motsats till de övriga nordiska länderna
icke kunnat upprätthålla en obruten, från mästare
till lärling nedärvd konstnärlig tradition. Denna
brist har ständigt rest sig såsom ett hinder för de
enskilda konstnärernas utveckling, men detta hinder
har också tvingat dem till en yttersta
kraftanspän-ning, som icke tillåtit konsten att slå sig till ro, att
stelna i självupprepning och hävdvunna formler.
Huru mycket de främmande impulserna än betytt,
huru starkt det gemensamt nordiska än må göra sig
gällande, är det likväl dessa säregna förhållanden,
denna ständiga kamp mot mörker och köld, mot
isolering, fattigdom och yttre fiender, som givit den
finländska konsten dess innehåll, dess must och färg
— och som i den inbundna, tunga, ofta dramatiska
karaktären hos denna konst format ett
överperson-ligt uttryck för landets öden och folkets själ.
58
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
