Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden 1932 - Sverige av Karl Steenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Norden ig 32
Föredrag hava under året anordnats över det nordiska
samarbetet berörande ämnen och av föreläsare från de
nordiska grannländerna. Särskilt i Västsvenska kretsen
har denna gren av verksamheten tillgodosetts. Där ha
bl. a. följande föredrag anordnats: av Köpenhamns
finansborgmästare Peder Hedebol över ämnet
»Øjeblikkets økonomiske og politiske Problemer i Danmark», av
den finske lektorn vid Stockholms högskola, D:r Berg,
om »Kalevala», samt av professor Francis Bull från Oslo
om »Björnsons dikteriske gjennembrud». Dessutom har
under hösten i Göteborg anordnats en konsert av den
dansk-isländska sångerskan Engel Lund.
Samverkan mellan Skåtie och Danmark har även detta
år tagit sig flera uttryck. Ett av dessa är den insats
Hälsingborgskretsen gjort genom att gemensamt med
Helsingörsavdelningen anordna ett stort möte på Kronborgs
slott den 7 aug. Programmet upptog bl. a. från svensk
sida ett föredrag av doktor Rurik Holm över ämnet:
»Gustaf Adolfsminnet, ett gemensamt nordiskt minne».
Samverkan med de övriga ländernas mationsföreningan,
Dansk Forening, Samfundet Sverge-Finland, Samfundet
Sverge-Island och Det Norske Samfund har ägt rum på
ett för föreningen Norden angenämt och säkerligen för
det nordiska samförståndet fruktbärande sätt. Föredrag
ha i vissa fall ordnats gemensamt eller på sådant sätt,
att föreningarna kunnat draga nytta av varandras
för-anstaltningar. Ett uttryck för denna känsla av
samhörighet kring gemensamma intressen var den »Nordiska fest»
som anordnades i Stockholm den 23 februari med bidrag
från olika föreningars sida. Föredraget vid denna fest
hölls av professor Haakon Shetelig från Bergen, som
talade äver ämnet: »Nordens gamle gudetro».
Med anledning av den under året infallande
hundraårsdagen av Björnstjerne Björnsons födelse anordnade
föreningens Stockholmskrets och Det Norske Samfund
den 15 oktober en gemensam Björnsonafton i Stockholm
med föredrag av ordföranden i Nordiska författarerådet,
författaren Ronald Fangen, över ämnet: Björnstjerne
Björnson.
Föreningarna Nordens gemensamma delegerademöte för
året hölls i Stockholm i samband med isländska veckan.
I mötet deltogo från Danmark generaldirektör Michael
Koefoed och oberstlöjtnant Helge Bruhn, från Finland
senator Otto Stenroth och fil. mag. Björn Cederhvarf,
från Island professor Sigurdur Nordal och soc. cand.
Gudlaugur Rosinkranz, från Norge höiesterettsadvokat
J. M. Lund, rektor Chr. S. Mellbye, chefdirektören för
Norges bank N. Rygg och cand. oecon. Henry N. Bache,
från Sverige regeringsrådet G. Thulin — som utsågs till
mötets ordförande—, kammarrättsrådet Conrad
Carleson, professor Nils Herlitz, bankdirektör Gustaf
Lagercrantz, doktor Karl Nordlund, överlärare Karl
Steenberg, avdelningschefen Ture Andersson samt revisor
Torsten Wallgren.
Av de hälsningsord, med vilka ordföranden öppnade
mötet, må anföras följande:
»Inom familjerna uppkomma ej så sällan misstämning
mellan de vuxna barnen. I regel plägar dock denna icke
räcka så länge. Släktkärlek och
familjesamhörighetskänsla ha lyckligtvis en underbar förmåga att efter hand
jaga bort de fördystrande molnen. Så är förhållandet
även i de nordiska ländernas brödraskap. Från och till
uppstå misstämningar, till synes kanske ibland
elakartade; på bottnen flyter likväl alltjämt en stark
underström av nordisk samhörighetskänsla, som efter hand
arbetar sig fram i dagen och sköljer bort
misstämningarna. Jag erinrar om Heidenstams ord i den stolta
minnessången över Björnstjerne Björnson: ’Djupt i det
fördolda, där brusar ändå evigt brödrasången’. Att se
till att denna underström får flyta lugnt och alltjämt
givas nya starka tillflöden, det är Föreningen Nordens
uppgift.»
På föredragningslistan hade upptagits endast sådana
frågor, varom beslut detta år måste fattas eller vilka
eljest hade en central betydelse. Följande ärenden togos
under behandling:
1. frågan rörande den fortsatta utgivningen av
föreningens årsbok Nordens Kalender;
2. frågan om innehållet i läroböcker för de nordiska
ländernas skolor;
3. frågan om införande av familjemedlemskap;
4. planläggandet av möten och kurser år 1933.
Beträffande frågan om årsboken beslöt delegerade-
mötet att anordningen med en redaktionskommitté,
bestående av de olika föreningarnas sekreterare under
ordförandeskap av sekreteraren i Göteborg samt med doktor
Henning Söderhjelm som litterär rådgivare skulle bestå
även under nämnda år. För att göra Kalendern mera
hanterlig beslöts att fr. o. m. 1933 minska Kalenderns
format till 20X26,5 cm., ett format, som likväl
bereder utrymme för större illustrationer. Det beslöts
att kostnaderna för årsbokens utgivande skulle
begränsas, så att icke dessa kostnader allt för hårt betunga
föreningarnas ekonomi, varvid skall tillses att Kalendern
liksom hittills blir väl ägnad att fylla sin uppgift att i
värdigt skick meddela värdefull nordisk upplysning.
Rörande spörsmålet om att i de nordiska läroböckerna
bättre och fullständigare än hittills skulle beaktas de
särskilda nordiska ländernas egenart och liv, förekom en
synnerligen ingående överläggning, varunder viktiga
synpunkter klarlades särskilt av de närvarande
representanterna för undervisningsväsendet. I ärendet gjorde
delegerade följande uttalande:
»Delegerademötet har dryftat frågan om vad som på
historieundervisningens område är att göra för
främjande av förståelse mellan de nordiska folken. Särskilt
har man härvid tagit i betraktande, dels att de historiska
läroböckerna böra lämna en i möjligaste mån fyllig och
164
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
