Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Viktor Rydbergs resa i Norge 1858 av Sven Lönborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
viktor rydbergs resa i norge i858
vildast i en trång klippdal, och fortsattes av en gångstig, som leder till
säterhyddor.»
I Ormem träffade vandrarna den svenske landskapsmålaren Axel Nordgren, sedan
några år tillbaka bosatt i Düsseldorf och gift i Trondheim. Han brukade varje
sommar göra studier vid Västkusten och i Romsdalen, och han visade nu sin
stora tavla över Vermas vattenfall — det skönaste vi hitintills sett, säger
Rydberg om detta fall — och flera skisser från Molde, och han skänkte dem
bidrag till deras matsäck, då de efter ett par timmars rast fortsatte sin väg
nedåt. »Rik växtlighet. Balsamisk doft. Oupphörliga vattenfall. En driva vid
vägen, lämning av en lavin, som medtagit stora träd. Rauma lugn och
spegelklar ett litet stycke för att snart åter forsa. Invånarnas fysionomier skarpare än
1 Gudbrandsdalen. Vattenfallen likna på sina ställen åskor, rullande i bergens
innandömen. De vattenfattigaste fallen upplösa sig i idel dimma.
Vi möta två Uppsalastudenter, Stenbeck och Setterberg, helt nära Flatmark.
De ha vandrat från Uppsala genom Jämtland förbi Åreskutan. På Flatmark
fullt bröllop, tredje dagen. Pene jenter, somliga med fina drag, åtskilliga
brunögda. Hästar och vagnar utanför bröllopshuset. Gästgivaren, brudgummens
svärfar, går omkring med flaskan och bjuder ’fäleknäppen’. En brudriddare
skjuter. Hästar stegra sig, prästjomfrun skriker. Tyske doktorn till sängs i andra
våningen, svär över det onödigt spillda krutet. Inga nationaldräkter. Svarta
hattar, frackar av varjehanda fasoner. Mitt i hopen några engelsmän med sina
metspön. Fleury i rödluva väcker allmän munterhet. De unga dansa med mycket
allvarsam uppsyn vals, polkett och polkamasurka, visa ’gott fotlag’ (uttryck av
en jämte). Vi deltaga i dansen.»
Det ständiga regnandet gjorde nog sitt till att Romsdalen under denna färd
tedde sig dystrare än vanligt. Regnet hade åstadkommit att stora ängssträckor
voro översvämmade, och på ett ställe måste man ta av sig byxorna och vada för
att komma fram på landsvägen. — I Veblungsnäs återförenas sällskapet, men
Kleinschmidt var fortfarande sängliggande sjuk, så att han måste lämnas kvar
där, medan de andra gjorde turen till Molde.
Denna tur var nog för Rydberg resans höjdpunkt. Nu började också det vackra
vädret, som sedan följde dem hela tiden. »Kl. 5 morgonen avresa till Molde med
ångaren Romsdalen. Blå himmel med ljusa skyar. Dimmorna ligga omorgnade
kring vikens strandfjällar. — Där viken öppnar sig ligger i det bleka morgonljuset
ett snöberg, över vilket trenne molnlager lagt sig. Till venster sticka de begge
Romsdalshornen ur molnen. — Boningar längs fjorden. Härligt väder. Ångaren
Romsdalen ganska komfortabel. Godmodig meddelsam sinnesstämning bland
passagerarna.» Man gör bekantskaper. Läkaren i Romsdals distrikt berättar om
de sanitära förhållandena, om spetälskan och andra sjukdomar i distriktet, en
annan passagerare, den danske konsuln, som anlagt en fiskguanofabrik i Molde,
2 oo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
