Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
Ärkebiskopens behandling medförde Sten Stures
och hans anhängares bannlysning och hela rikets
läggande under interdikt, hvarjämte påfven uppdrog åt
konungen att utföra dessa straffdomar.
Kristian inbröt på nyåret 1520 i Sverge med en
väldig här och lyckades denna gång besegra sin mot-
ståndare.
Härarne sammanstötte på stranden och isen af
sjön Asunden i Västergötland. Sten, som red i spetsen
för sitt folk, blef strax i början särad och måste föras
ur striden. Efter segt motstånd måste hans här vika.
Då denna sedermera under återtåget samlade sig i
Tivedskogen och bakom skyddet af väldiga bråtar
upptog striden igen, blef den äfven här tillbakadrifven.
Den sårade riksföreståndaren, som hastade till
Stockholm, afled i en släde på Mälarens is.
Med förlusten af sin käcke, afhållne anförare stod
allmogen rådvill. Somlige af herrarne höllo sig undan,
andre gingo öfver på segrarens sida, och å ett råds-
möte i Upsala erkändes Kristian såsom Sverges
konung.
Visserligen höllo åtskillige af Sten Stures vänner
stånd ännu en tid, främst hans modiga änka Kristina
Gyllenstierna, som försvarade Stockholms slott ända
till hösten.” Men sedan hon då gifvit sig, hufvudsak-
ligen genom bearbetningar af Hemming Gad, som
under fångenskapen ändrat åsikter, var allt motstånd
brutet.
Kristian höll sitt intåg i Stockholm och hyllades
högtidligen af de församlade riksständerna. Han ville
hafva starkt betonadt, att det var i sin egenskap
af arfkonung som han intog Sverges, liksom förut
;
|
|
[3
|
|
|
|
|
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
