Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hos Steinn Herdisarson : fiqrvi: qrvar (Hkr III s. 163 v. 133);
hos Hallar-Steinn \ hialdrrikr : skiqldu (VVisén, Rekstefia v. 12);
hos Einarr Skidason : fqmudr: stiqrnu (Wisén, Geisli v. 2);
meginfiqldi: hqlåa (Geisli v. 4); hqfudskåld: iqfri (Geisli v. 12); Hqrba :
/grfe (Geisli v. 15); alls : sniqllum (Geisli v. 16); iqfurr’. hqfbu (Geisli
v. 23); preksniqll: qllum (Geisli v. 66); gqfitg’.iqfri (Sn. E. s. 93);
sverrigiqrd : hqråum (Sn. E. s. 94); hqfud: iQfri (Hkr III s. 375
v. 222).
Vidare är iq belagt i slutrim hos Einarr Skidason : beit
buö-lungs kiqrr, blöö fell å dqrr (Sn. E. s. 141, Hkr III s. 376 v. 223)
samt porkell Gislason : vqllum : fiqllum (Buadråpa v, 2, Wisén);
fiql-htm : stqllum (Biiadrapa v. 7, Wisén).
Även hos senare skalder som Hallr Snorrascm, Sturla
fiör-darson o Eysteinn Asgrimsson är iq belagt i rim; se härom Kahle,
anf. ställe.
Däremot har jag lika litet som Kahle lyckats finna något
ställe, där u-brytningsdiftongen skulle rimma mot o\ Sigvats rim
flokki-.fiokkva (Bersoglisvfsur v. 2, Wiscn) anser jag ej höra dit,
emedan friokkr, enligt hvad jag tror, återgår på *§ikwiaR\ mera
därom längre fram.
Huruvida vi framför kvarstående u böra läsa ia eller iq är
en fråga av föga vikt i detta sammanhang; den vill jag inte inlåta
mig på.
I många av de ovan anförda exemplen på io skulle denna
diftong mycket väl kunna vara en analogibildniug efter former med
a-brytning; men i en del fall är varje möjlighet till analogibildning
utesluten. I iqfurr (som i Sigvats Knutsdräpa rimmar med hqfud,
o det i stefet, där ett rimfel är otänkbart) måste ig vara
judlags-enligt, ty i hela paradigmet finns ej en enda a-form. Det oböjliga
miqk (som hos fmrarinn rimmar med sqkrammir1) måste väl om
1 Wadstein beskyller f)örarinn här för ett rimfel o motiverar denna
beskj^ll-ning med att samma skald skulle ha ett annat felaktigt rim: gråps : dr$po; men
haltlösheten av detta påstående är uppenbar: det är ju en känd sak, att såväl å
som a bilda aöalhending med sitt u-omjud. I Tögdråpa finns intet rimfel, o att då
påstå, att just rimmet: sqkrammir mipk vore felaktigt, är minst sagt vågat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
