- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri / 1882 /
91

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRA DET DAGLIGE LIV.
hvilket Marianne finner sin tröst, kunde må hända ha fått något mera
bctydlighet. Den lilla pratsamma, välbelåtna frun förefaller nog mycket
intetsägande för att kunna bli Mariannes väninna, och att hon där icke
skulle kunna få någon stark längtan efter det äktenskapliga lifvet, är
icke att undra på. På det hela taget äro bokens negativa sidor de
starkaste och bäst tecknade. Oppositionen, förtrytelsen, den mänskliga
naturens rättmätiga fordringar på ett innehåll i lifvet, däri ligger
tyngdpunkten. De positiva sidorna, där förf. skildrar lifvets glädje
och lycka, äro däremot bleka bilder. Hvarken naturens härlighet
eller kärlekens förverkligade lycka innehålla här någon egentlig poesi.
Man ser alt detta genom Mariannes ögon, och det förefaller då tomt
och utan all tilldragningskraft. För ett trött hjärta lefver jorden icke
längre, och lifvets outtömliga härlighet är utsläckt.
Af en så betydande talang som M. R—s kan man i framtiden
vänta många lifsbilder, och huru än förf. då kommer att välja sina
ämnen, skall man med intresse motse kompositionen och utförandet.
Såsom den största möjliga kontrast till den, som författat Marianne,
står den danska författarinna, hvilken döljer sig bakom märket J. Ser
den förra mörkt och med misstroende på verlden, så finnes det få,
hvilka betrakta mänskligheten med så blida ögon som denna senare,
i Danmark mycket lästa författarinna. För henne är lifvet egentligen
idel fröjd och glädje. Alla de dåliga människorna bli omvända, alla
de bedröfvade få tröst, och man tycker, att i hennes verld finnas
endast solsken och sommar, oskyldiga hjärtan, rena kläder och god
mat. Att kritisera en sådan personlighet förefaller nästan som en orätt.
Om det finnes en människa, som midt i en stor, vild natur, bland
dimomhöljda bärg, brusamde strömmar och dunkla skogar har funnit
åt sig en liten fläck, som hon inhägnat med omsorg och kärlek, och
hvari hon odlar en rad af blomstersängar, fulla af ljuft doftande blom
mor, alldeles öfvertygad om, att detta är verlden, hvars gränser hon
aldrig öfverstiger, då skulle det ju vara ett barbariskt företag att komma
och rifva ned inhägnaden och ropa: »Hvad inbillar du dig? Kom hit
ut, så skall du få veta, hurudan och huru stor verlden är!»
När man är så anspråkslös och så älskvärd som J., så kan man
icke gifva anledning till mycken motsägelse. Hon har åt sig utvalt
hemmets verld, det lyckliga, välskötta, behagliga hemmet, hvaraf Dan
mark har så många exempel. För det mesta sammanhållas medlem
marne i detta hera af en god kyrkotukt, en ömsesidig lust och ett
lefvande intresse för att alltid göra godt och rätt; och när någon gång
en eller annan person råkar på villoväg, såsom till exempel »det gamle
Postbud» i sina unga dagar, och till och med hugger med knif efter
en annan, så är han först och främst ursäktad genom alla möjliga för
mildrande omständigheter och blir sedan bemött med så mycken god
het och öfverseende, att om alla domare, fångvaktare och rivaler vore
91

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:19:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordtidskr/1882/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free