Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKANDINAVISKA NAT. EKONOMISKA MÖTET I MALMÖ.
rättvis grund för tullinkomsternas förening skulle leda till split och tve
dragt, icke till enhet och gemensamhet i utveckling. Giltigheten af dessa
skäl erkändes äfven af andra talare vid mötet, och frågan om en skandi
navisk tullförening, hvilken man i senare tider sett på ett och annat håll
väckt, var därmed afvisad.
Däremot uttalade presidenten Wærn ganska stor benägenhet för en
utvidgning af det skandinaviska tullområdet genom en öfverenskommelse
mellan de tre länderna af samma art som den, hvilken består uti den
svensk-norska mellanrikslagen. Ömsesidig tullfrihet, menade talaren, för
sådana varor som vore i de tre nordiska länderna producerade, skulle icke
innebära något annat än en utvidgning af de inhemska näringsgrenarnes
afsättningsomräden, och behöfde då kassa-artiklarne undantoges från
tullfriheten icke särdeles mycket inverka på statsinkomsterna. Talaren
framlade en beräkning som visade, att en tillämpning af mellanrikslagens
bestämmelser pä samfärdseln mellan Norge och Danmark skulle vålla den
norska statskassan en förlust af 350,000 kr., den danska statskassan en
förlust af 322,000 kr. Danmark skulle, om samma bestämmelser gälde
för samfärdseln med Sverige, förlora i tullinkomster af svenska varor omkr.
540,000 kronor, och Sverige, efter en något osäker beräkning, möjligen
lika mycket. Efter talarens åsigt kunde svårigheterna vid en sådan öfver
enskoramelse, icke anses oöfvervinneliga och fördelarne vore, såsom för
hållandet med den norsk-svenska handeln visat, af högt värde.
Det fins emellertid en omständighet vid den i fråga varande öfver
enskommelsen hvars betydelse den ärade talaren, så vidt vi kunna se,
alt för lågt uppskattat. Den skulle, så vidt som Sverige-Norge å ena
sidan, Danmark å andra sidan äro i förhållande till andra makter full
ständigt skilda stater, ovilkorligen innebära stadgandet af differentialtullar
i Danmark till förmån för Sverige-Norge, i Sverige-Norge till förmän
för Danmark. Sådana differentialtullar stå icke i öfverensstämmelse med
den rättsgrund för den internationella handeln, som erkännes genom den
i de flesta handelstraktater införda klausul om behandling som den mest
gynnade nation; och det är mycket svårt att inse, huru det skulle kunna
lyckas Sverige-Norge att af de makter, med hvilka dylik handelstraktat
är afslutad, exempelvis Tysklands kustländer, betinga sig ett undantag
till förmån för Danmark. Som bekant har Sveriges-Norges utrikesminister
vid den senaste traktatsunderhandlingeu med Frankrike gjort ett allvar
ligt försök att åtminstone af detta land, som dock knapt har någon kon
kurrens med Danmark på svensk marknad, erhålla ett dylikt medgifvande,
men förgäfves. Det är sedan icke ens värdt att tala om mellanrikslagens
tillämpning på samfärdseln med Danmark.
Om nu nämda förslag icke synes ega någon utsigt till förverkligande,
återstår dock alltid att genom själfständig lagstiftning i hvart och ett af de tre
länderna undanrödja åtskilliga ännu bestående hinder för samfärdseln, hvilka
företrädesvis träffa förbindelsen mellan de tre rikena. Prof. Falbe-Hansen
327
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
