Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
h. n—d.
BIDRAG TILL VAR ODLINGS HÄFDER.
våra tecknare i allmänhet förråda. De tre kronorna i den svenska
skölden kunde hafva varit båttre tecknade. Jag vill icke berömma det
finska lejonet, jag anser mig nödsakad att afgjordt tadla det norska
lejonet, hvars lejonuatur ingen kan spåra, som ej vet att i skölden
bör finnas ett lejon. Det danska vapnet bar fått tre lejon i stället
för de vedertagna tre leoparderna. Mig synes, att då bestämda regler
finnas för teckning af vapenbilder böra äfven dessa regler iakttagas.
Det bör icke vara svårt eller kostsamt att i detta afseendc vidtaga
en förbättring, dä på samma gång den flyktigt tecknade, men dock
uppenbart missteckuade slingan i runstenen skulle kunna ändras.
I nyaste tid bar jag mer än en gång förvånats öfver att vid läs
ningen af literära recensioner af tidningar och tidskrifter finna beröm
uttalas däröfver att en bok lyckligtvis är alls icke eller åtminstone
sparsamt illustrerad. Jag vill icke tala om öfversättningsliteraturen,
utan endast om den inhemska literatur, som vill göra vårt folk och
dess utveckling bekant för det nuvarande slägtet eller åtminstone
locka detta att göra bekantskap med sina föregångare. Det förnäma
ringaktet för figurer i sådana fall är utan tvifvel en yttring af den
gamla fördomen, att alt som skulle sägas om folket i äldre tider
skulle vara ren historia, i bvars vanor ingalunda ingår bifogande af
teckningar. Jag gläder mig åt, att d:r Hazelii skildringar ur de nor
diska folkens lif, bvilka helt visst skolo, få en välförtjänt spridning,
böra i en högst väsentlig mån bidraga till att skärpa öfvertygclsen
om afbildningars icke blott lämplighet, utan äfven nödvändighet.
För den som känner d:r Hazelius är det öfverflödigt att anmärka
att synnerlig omsorg egnats åt detta arbete i alla afseenden. Så hafva
hr Maudelgrens teckningar af en bondstuga i Luggude härad, förut
meddelade i hans Atlas till Sveriges odlingshistoria, här blifvit på önsk
värdt sätt rättade. Äfven här vill jag tillåta mig två anmärkningar.
Sid. 18 uppgifver en medarbetare, att det skånska allmogenamnet för
menuetten möllevetten skulle uppkommit på grund däraf att dansen
blifvit till orten i fråga införd från Mölle fisklåge. I detta fall kan
förklaringen synas sannolik, men samma förklaring kan troligen icke
användas för östra Göinge härad, hvarest samma dans, enligt upp
gift sid. 64, kallas mellevett. Den andra anmärkningen anser jag mig
böra göra för att bespara dem, som vilja anställa forskningar i vår folk
viseliteratur en onödig möda. Den af framl. kyrkoherden Wicde på
bekostnad af K. Vitterhets Historie och Autiqvitets Akademien gjorda
samlingen af svenska folkvisor förvaras icke, som professor Svend
Grundtvig uppgifver i Upsala, utan som rätt och billigt är, i nämda
akademis arkiv.
468
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
