Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Statshvälfningen i Sverige under Carl XI:s regering, af Prof. F. F. Carlson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 ’ F. F. Carlson.
samma år inställde sig sju Riksråd personligen i
Konungens läger vid Ljungby. De reste dit med det fasta
beslutet ätt tillvägabringa ett återställande af Rådets förra
anseende och att anklaga Johan Gyllenstierna. Enigheten
emellan dem sjelfva var dock långt ifrån fullständig.
Franska sändebudet, som mötte dem på vägen, återförde dem till
större endrägt, och förmådde dem att Öfvergifva tanken på en
öppen brytning med Gyllenstierna. Konungen visade sig i
början sträf i uppsyn och bemötande, blef slutligen mildare,
och gaf dem skriftligen ett hofligt, men intet sägande svar
samt det beskedet att Konungen ville sammankalla en Riksdag
i Göteborg till den 20 Januari påföljande år. Detta skedde
äfven, och Riksdagen (som förlades till Halmstad) kunde icke
annat än öfvertyga Rådet att förändringen icke mera kunde gå
tillbaka. Rikskansleren och Rådet hyste före densamma ännu
den afsigten, att göra starka föreställningar deremot att
Konungen förbigick sitt Råd. Flera af de mest betydande
Rådsherrarne, såsom Claes Rålamb, Johan Stenbock, Gustaf De
la Gardie, slutligen Rikskansleren sjelf infunno sig vid
Riksdagen. Men de erforo snart huru liten utsigt till framgång
deras planer hade. Tvärtom erinrade Ständerna åter om den
undersökning öfver förmyndarestyrelsens förvaltning, som hade
blifvit begärd på Riksdagen 1675, och de yrkade icke
blott på den beslutade Reduktionens snara verkställighet,
utan fråga väcktes äfven om en ny Reduktion. De trenne
främsta stånden framlade i en märkvärdig skrift för
Konungen en mängd förslag, hvilka kunna anses som en
uppränning till Carl XJ:s hela följande regering. Riksdagen, som
visade den lifligaste tillgifvenhet för Konungen, och den
största beredvillighet att gå alla af honom yttrade önskningar
till mötes, stärkte äilnu mer hans makt, och Rådet
förmådde derefter icke mera höja sig ur sin vanmakt.
Att Johan Gyllenstierna under denna tid var själen
äfven i den yttre politiken, lider intet tvifvel. Ett
hufvuddrag i den plan, lian för densamma bildat, var
afslutandet af ett nära vänskapsförbund med Danmark. Ën
allians mellan de tvenne Mordiska Konungarne, befästad
af ett gemensamt förbund med Frankrike ^ skulle för ali-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
