- Project Runeberg -  Nordisk universitets-tidskrift / Fjerde Häftet. 1855 /
80

(1854-1866)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om det Natursköna, af Mag. Doc. B. E. Malmström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

80 B. E. - Malmström.

men han har icke alltid i de serskilda delarne af sitt system
förmått vidhålla denna stränga fordran på densamma.
Emedlertid har grundåsigten förledt honom till det öfverdrifna
anspråk på Konsten att den skall sätta sitt egentliga ändamål
i framställningen af det gudomliga, hvarföre han ock
kommer till den slutföljd att Grekernas konst, såsom resultatet
af deras skönhetskult och uttrycket af deras åskådning af
det gudomliga, är det högsta som konstanden frambragt och
kan frambringa. Men Idéen är icke det Absoluta: såsom
andelig är idéen visserligen tillika något gudomligt, men den
är icke cfø gudomliga eller absoluta; ty detta omfattar
mera *). — Vischer, Hegels mest utmärkte lärjunge på
detta fält, hvilken på ett i många fall lyckligt sätt
rekonstruerat och kompletterat mästarens system, gör Idéen
stundom likbetydande med Genusbegreppet, hvilket åter
är att nedsätta dess värdighet. Månget föremål kan vara
öfverensstämmande med sitt genusbegrepp utan att
derföre öfverensstämma ined idéen. Sofismen öfverensstämmer
med genusbegreppet lögn, men är derföre icke något sannt;
snatteriet öfverensstämmer med genusbegreppet stöld, men
är derföre icke något godt; krokodilen öfverensstämmer med
genus ödla, men han är derföre icke skön.

För att kunna på ett tillfredsställande sätt bestämma
det skönas väsen måste vi derföre söka att så noga som
möjligt bestämma hvad Idé är. Idé betyder åskåd-

ning och fattades ursprungligen såsom sinnlig åskådning.
Derefter öfvergick ordet till betydelsen af rent andelig
å-skådning och man tänkte sig derunder i allmänhet de
former, i hvilka det varande ^framställer sig inom anden,
lik-mycket om det ursprungligen tillhör anden eller är densamma
bibringadt genom de yttre sinnena**). Idéen är ett
moment af anden och är densamma tillhörig. Idéen af Gud är

*) Hufvudfelet i denna identifikation af Idéen med det Absoluta består
deri att hela realiteten, det reala, derigenom indrages i Idéens
krets, då det Absoluta, såsom det oändliga, äfven måste omfatta s
det reala. Se härom Zeisings märkvärdiga arbete "Aesthetische
Forschungeti" (Frankf. a. M."l855) sid. 65 f.

**) Zeising, anf. st.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:25:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordutid/1-4/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free