Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Astronomiska observationer med tillhjelp af galvanisk elektricitet och de på Upsala Observatorium i detta hänseende anställda försök, af Mag. T. R. Thalén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Astronomiska otëéertationer.
121
telegrafien till de astronomiska registreringsapparaterna
serdeles lätt. Egnar man nemligen en om ock aldrig sä ringa
uppmärksamhet, åt denna apparat, som på sin oafbrutet och
likformigt fortlöpande pappersrimsa kan registrera snart sagdt
huru tätt på hvarandra följande signaler som helst, sä
måste man i den finna, ett instrument, och i elektriciteten, som
verkar ögonblickligt nära nog på hvilka afstånd som helst,
en kraft, fullkomligt passande för fullföljandet af
Steinheil s idé om ett för känseln konstrueradt
tidmätningsinstrument. Men då denna Morses apparat redan 1837 användes
i Amerika såsom telegraferingsapparat och allt således redan
då var förberedt för införandet af ett nytt observationssätt,
må det visserligen förefalla mången rätt besynnerligt, att
astronomerna icke genast, utan först på sednare tider,
tillgodogjort sig denna slags telegrafi, så mycket mera som denna
från början, såsom vi ofvan visat, utgått från en af
astronomiens egna heroer. Fullt befogadt kan man väl derföre
fråga efter orsaken härtill, och svaret torde då sannolikt
utfalla sålunda: utom de många hinder, som i allmänhet
motverkade införandet af det nämnda slaget af telegrafi till
allmänhetens nytta och bruk till och med på de ställen, der
såsom i England jernvägsintresset, andra att förtiga, för den
uppenbara vinst det haft att skörda, tvärtom bort befordra
telegrafien*), -— utom dessa hinder torde äfven andra för
ifrågavarande fall egendomliga hafva funnits. Bland
astronomerna har nemligen den visserligen fullt rigtiga seden vunr
nit häfd, att, innan en ny method antages, låta den genomgå
*) Den författare i Quarterly Review, vi ofvan citerat, yttrar (sid.
123) med afseende på det fördröjda införandet af de elektriska
telegraferna: "kombinationen af <fé omständigheter, som voro
nödvändiga att bringa de elektriska telegraferna i fullbordan, hade
ännu icke inträffat. Hvilket intresse hade också praktiska män
i utförandet af Vetenskapsmännens drömmar? Icke en enda
föreställde sig, att man i denna telegraf någonsin skulle bekomma
en för samhället nödvärdig masehiri, eller att den skulle kunna
betala 7 procent till ett publikt kompani." Likväl har det
sedermera visat sig, att de Engelska telegraflinjerna, som
under förra hälften af 1850 lemnade ondast 4 procent,
verkligen under sednare hälften af 1853 gifvit 7 procents ränta på
det nedlagda kapitalet. (Anf. st. sid. 147).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
