- Project Runeberg -  Nordisk universitets-tidskrift / Fjerde Häftet. 1855 /
202

(1854-1866)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmälanden af nya Skrifter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Anmälanden af nya Skrifter.



Sveriges grandlagar ... af Christian Naumann ... I Vol. 8:o.
Lund 1854.

Svenska grundlagarna ega i Sverige icke en popularitet, som kan
förliknas med den t. ex. norska grundlagen njuter i Norge, och den
danska i Danmark. Orsakerna äro flera.

I successionsordningen är visserligen förklaringen, att svensk
prins förlorar arfsrätten till svenska kronan, der han utan konungens
och ständernas samtycke blir regerande furste i utländsk stat, vigtig
för landets oberoende. Men för öfrigt intresserar denna lag
naturligtvis närmast regerande konungahuset. Tryckfrihetslagen, hvars
uteslutande föremål är att trygga en hela folket tillerkänd, dyrbar rättighet,
och som följaktligen på det närmaste intresserar hela folket, är
olyckligtvis synnerligen illa skrifven. Och regeringsformen försäkrar
visserligen hvarje svensk om vigtiga rättigheter, men återspeglar dock,
likasom riksdagsordningen, mera vissa klassers, än folkets, politiska
medvetande, och värnar snarare deras politiska rättigheter, än hela folkets.

Detta är väl en af de nämnda orsakerna.

En annan är, att icke ens den misstänksammaste, den skyggaste
svensk synnerligen befarar att förlora den politiska frihet, han för
närvarande eger, och följaktligen ej för den och för de lagar, i hvilka
den är bestämd, känner det slags kärlek, hvarmed vi omfatta det vi
lifligt frukta att förlora.

En temligen lång erfarenhet har nemligen visat, att hvarje hos
oss gjordt försök till den politiska frihetens kränkande utslagit till
inkräktarens och hans ätts olycka, och att det förlorade snart blifvit
återtaget. Och man har skäl til den förmodan, att denna erfarenhet
skall i framtiden förekomma hvarje dylikt försök.

Än flera orsaker till det anmärkta förhållandet skulle kunna
uppgifvas. Men de anförda äro tillräckliga att förklara den relativa
likgiltighet, hvarmed de gällande grundlagarna i Sverige betraktas, en
likgiltighet, som äfven visat sig deri, att, medan svenska
författningens äldre historia med kärlek och framgång blifvit bearbetad, man
nästan alldeles försummat historien om samma författnings utveckling
efter år 1810, en utveckling, som i svenska folkets lif väl icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:25:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordutid/1-4/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free