Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skapelsens åldrar af Prof. H. M. Melin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillhöra tertiärtiden och diluvialperioden, och de trakter, som
nu stiga högt öfver snögränsen, voro lågländer på den tid
då dessa djur lefde, och djurens ben hafva tillika med den
mark, på hvilken de ligga, blifvit upplyftade till sin
nuvarande höjd, när Himalaja, Alperna och Cordillererna genom
plutonisk kraft uppdrefvos ur jordens inre. Nu veta vi
likväl tillika, att de högsta bergen också äro de yngsta, vi veta,
att Alperna och Himalaja uppstigit först vid tertiäråldrens slut,
och Cordillererna ännu senare. Skulle det då icke kunna
antagas, att Andiska bergskedjans upplyftning står i
sammanhang med den noachiska floden? När Andernas väldiga
berg-massa frambröt ur jordens sköte, så förlorade oceanen sin
jemvigt, dess vågor stego i himmelens sky och kastade sig
öfver det fasta landet. ”Det stora djupets källor uppbrusto7’,
säger Skriften. Men det stora djupet är verldshafvet, och
uppbristandet af dess källor kan icke säga annat, än att
hafs-bottnen upplyftades, hvilket endast kunnat ske genom den
underjordiska kraft, som ännu i jordbäfningen påminner om
sin hotande närvaro. Den långa rad af flammande vulkaner
som bekransar Cordillerernas högsta tinnar, hvad är det väl
annat än en efterverkning af den oerhörda kraft, hvarmed
den plutoniska massan allraförst uppdrefs ur jordens glödande
innandöme? Huru stor denna kraft varit, det kan man äfven
bedöma derutaf, att granitkedjan med ett så häftigt våld
brutit igenom de neptuniska jordhvarfven, att dessa icke blott
blifvit rubbade ur sitt horisontala läge och ställda på sned,
utan äfven här och der blifvit uppresta vertikalt, ja till och
med blifvit kastade öfverända, så att det äldsta
primärhvarf-vet kommit att ligga öfverst och det yngsta tertiära nederst,
och således bergarternas ursprungliga lagringsföljd blifvit
upp-nedvänd. Till stöd för den hypothes, hvilken vi här tillåtit
oss framställa, kunna vi åberopa den utmärkte Franske
geo-gnosten Elie de Beaumont, som anser bergskedjornas
upplyftning för en plötsligt inträdande ytterst häftig reaction af
jordens inre mot dess yttre, hvilken liktidigt måste hafva
träffat en stor del af jorden. De Engelska och Tyska geo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
