Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En blick på de statsekonomiska resnltaterna af Riksdagen 1853—54 af Prof. Th. Rabenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att Svenska representationen förut egt dessa rättigheter, men
till följe af sin sammansättning ej lyckats skydda dem mot
ingrepp från konungamaktens sida, hvilka ingrepp sannolikt
aldrig haft någon framgång, om ej Stånden af enskilda
intressen låtit förmå sig att uppoffra landets allmänna. Men
dervid får man väl taga i betraktande tidernas skick.
Mycket var möjligt för halftannat eller ett halft sekel sedan,
hvilket ej är det i dag; mycket saknade för sekler sedan allt
värde, hvilket i dag ej kan skattas nog högt; om tiden
be-röfvar saker deras värde, så skänker han sådant ock. De
sista sjuttio åren hafva med sina theorier och hvälfningar
framkallat en revision af de politiska begreppen om
förhållandet mellan konung och folk, från hvars inflytande väl
ingendera kunnat hålla sig fullkomligt fri, och, genom en
tilltagande politisk bildning, spridd i samma mån som den
allmänna bildningen, lärt båda att respektera hvarandras
ömsesidiga rättigheter, af hvilkas helgd statens trygghet och
framåtskridande bero.
Yi tro derföre att såväl konungamakten å sin sida
till en stor del förlorat lusten att utvidga, som
representationen å sin insett pligten, att värna sina i lagen
en gäng bestämda rättigheter. Det synes väl, enligt den
sednaste tidens erfarenhet, som om regeringarne icke hade
lust att respektera sina folks författningar; men denna
anmärkning gäller endast de länder, der täta revolutioner
betagit lagen dess helgd, och man besinne tillika att ingenting
så som delta förstör allt hvad offentlig moral heter. Der
lagen en lång följd af år fått ostörd bestå har den äfven
in-gifvit en slags omedveten vördnad, hvilken utgör ett icke
overksamt skydd för densamma; som blotta utöfvandet kan
förvärfva en rättighet, så meddelar detsamma en redan
för-värfvad ökad helgd. Att Svenska riksdagen skulle åt
konungamakten vilja uppoffra någon af sina grundlagsenliga
rättigheter, finna vi högst osannolikt, ehuru vi ej alldeles vilja
förneka möjligheten deraf. Ty likasom de ofrälse Stånden
tvenne gånger af hat emot Adeln åt konungamakten uppoff-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
