- Project Runeberg -  Nordisk universitets-tidskrift / Andra Årgångens fjerde Häfte. 1856 /
34

(1854-1866)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skilda lärostadierna icke förefinnas. För att bruka vårt
häfdvunna skolspråk, kunna vi tala om Skolan,
Gymnasiet och Universitetet, eller det lägre, mellersta och högre
lärostadiet, ty dessa tre måste i Sjelfva verket tänkas
sammanhöra uti en osöndrad enhet. Om vi få antaga dessa
trenne hufvudafdelningar för det gemensamma läroverket —
utån att här fästa oss vid, att skola och gymnasium nu mera
äro på de flesta ställen sammanslagna till fullkomlig enhet
till både väsende och benämning — så är vår enskilda
å-sigt den, att till skolan eller den nedre afdelningen egentligen
hörer den så kallade lokutionen, det är den muntliga
öfver-6ättningen af för ögonblicket uppgifna kortare och lättare
satser, och först mot slutet af lärotiden inom denna
afdel-ning stilöf ningen; och att denna har sin egentliga och största
användning inom gymnasiet eller mellanafdelningen, samt att
den vid universitetet eller inom den högre afdelningen
hufvud-sakligen förekommer såsom språkprof, men också kan och
till en viss grad bör, äfven derstädes, användas såsom
språkundervisning, ehuru, såsom vi redan antydt, icke i den
utsträckning och med samma anslag af tid, som inom den
mellersta afdelningen. Men om stilöfningen och stilprofvet
vid universitetet längre fram mera.

Vi hafve nyss yttrat vår enskilda åsigt, att läroverkets
mellanafdelning är det egentliga fältet för stilöfningen. Inom
detta blir gossen allt mera yngling, der bör han vänja sig
vid att skarpt uppmärksamma likheterna och olikheterna
mellan latinet och modersmålet, hvarigenom blicken och
reflexionen får en riktning och en vana, som — framdeles då
och då lifvad och förstärkt — följer honom ända till slutet
af hans latinska studiikurs. Det nya läroverket har
fullkomligt rentvagit sig från beskyllningen för gammaldags
au-steritet, i och med den bestämning, att latinet nu mera är
ett valfritt ämne. Ingen lärjunge åligger hädanefter att mot
sin fallenhet och vilja läsa latin; endast de läsa detta språk,
som dertill förklara sig äga fallenhet och behöfva det för sitt
blifvande vitæ genus, så vida detta redan vid den tiden kan
bestämmas. Deraf följer att de, som läsa detta språk, böra
göra allt allvar af dess studium, för att, till ett nännare eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:26:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordutid/2-4/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free