Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grades, men missnöjet tilltog äfven, och klagomålen blefvo allt
allmännare. Om ock disputationsöfningarne icke kunna anses
vara oskiljaktiga fran det grundligare studiuta, som
examens-väsendets fiender ville upplifva, sä insåg man likväl lätt,
att disputationerna voro egnade att väcka till den
sjelfverkr-samhet, utån hvilken ett sådant studium icke är möjligt.
Dessutom böljade man känna den svaghet, som man ådragit
sig genom försummandet af snart sagdt alla talöfningar. Man
insåg, att man behöfde det fria ordet, och att man icke
kunde få ordet fritt utån att genom ändamålsenliga öfningar
öfvervinna de dunkla magter, som hålla det fanget. Häri
låg en naturlig anledning till talöfningarnes återupplifvande.
Dessa båda intressen understöddes af det naturliga begäret
hos dem, som studerade samma eller likartade vetenskaper,
att komma i jemnare beröring med hvarandra. Dertill kom
äfven den fosterländska rörelse, som framkallades genom de
nya förhållandena mellan studenterne vid Skandinaviens
Universiteter. Dessa förhållanden hafva icke obetydligt
bidragit att väcka uppmärksamheten på behofvet af en närmare
förbindelse mellan härvarande studenter, och en sådan
förbindelse kunde icke ega rum utån att för minga göra
behofvet af en större färdighet i det fria föredraget i hög grad
kännbart.
Sedan vi sålunda sökt framställa anledningarne till den
åter uppväckta hogen för tal öfningar, vända vi oss till de
olika försök, som blifvit gjorda för att vinna ett eller Aera
af de angifna ändamålen.
Det första oss bekanta försöket att åstadkomma en
förening studenter emellan, hvilken icke hade karakteren af
na-tionsförening eller af enskildt sällskap, är det, som gjordes
genom den s. k. Läkareföreningens stiftelse af Prof. Hwasser
år 1831. Denna ännu bestående förening står öppen för alla
medicinæ studiosi, och inom henne hållas föredrag öfver
medicinska ämnen, hvilka stundom föranleda diskussion.
Sedermera bildades före medlet af förra årtiondet en teologisk och
en juridisk förening, inom hvilka diskuterandet af teologiska
och juridiska satser gjordes till hufvudsak. Af dessa ftr den
juridiska ännu i verksamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
