Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej fick tid att besöka, ehuru han sades vafa i behåll, samt
148 och 155, hvilkas lägen man kände, fastän den förre (eller
kanske i stället 146 eller 147) sades vara öfverbyggd med
ett nyligen uppfördt hus i Sundbro by och den andre
nedlagd i grundvalen till Bäcksbron vid Högstads by. Således
i allt qvarvarande 12. Af 158 återfanns en liten fyrkantig
bit, på hvilken (af de två orden hrita stan) syntes de sju
sista runorna ita stan; allt det öfriga var sporlöst försvunnet.
De bäde stenarne 137 och 147 äro uppgifne att hafva funnits
vid Löfstaholm och Sundby bro; men några slika ställen
finnas ej inom socknen, såvida icke dermed skola menas
Löf-stad och Sundbro by, hvilket är troligt nog, och då böra
äfven desse stenar räknas till de saknade. Sluteligen
ut-göres alltså. antalet af dera, som helt och hållet saknas, och
om hvilka alls ingen underrättelse kunde fås, Oaktadt de
noggrannaste efterspaningar, icke mindre än 17, nämnl. 130,
131, 132, 133, 134, 138, 139, 141, 142, 143, 144, 146,
152, 153, 156, 157, 161. Lägger man härtill de ofvan
nämnde 137, 147 och 158, så uppgår hela antalet saknade
till jämnt 20, d. ä. till nära två tredingar af det hela! —•
Spana vi åter efter dé 7 runstenarne i den lilla
grannsocknen Åkerby, så är förhållandet med dem nära nog lika
be-dröfligt. I behåll äro 3 (164, 165, 166) och försvunne 4
(162, 163, 167, 168).
Är icke ett sådant förhållande sorgligt, ja, i högsta
grad nedslående för hvarje vän af fosterlandet och dess gamla
minnen? Det är dock lyckligtvis ingen afgjord sak, att alle
desse stenar skola vara rent af förstörde och för all tid
förlorade, fast de nu ej kunnat skaffas till rätta; ja, det är till och
med troligt nog, att någon lycklig tillfällighet åter kan bringa
en eller annan i dagen. Dessutom är det möjligt, att någre
flere runstenar här kunnat återfinnas vid en efterforskning, som
blifvit företagen under ännu mera gynnsamma
omständigheter än min. Det är jämnväl icke allenast möjligt, utån till
och med antagligt, att ett så oblidt öde icke allestädes hvilat
öfver dessa minnesmärken i vårt land. Men så ’mycket lär
man vål dock med säkerhet kunna shita af det anförda, att
landets runstenar njuta nästan ingen eftersyn af dem, det ve®
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
