Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
Carl Séve. Sveriggt BuMteiiår etc.
sådan vardande förordning till fornminnenas skyddande,
sär-skildt och uttryckligt afseende fästas vid de förväntade
järn-vägsarbetena, så att fornminnens rubbande blott i högsta
nödfall tillåtes. En ransten iinge naturligtvis aldrig förstöras,
endast flyttas, och en ättehög, skeppssättning eller
domare-ring endast i nödfall borttagas, t ex. om väglinien framginga
just der; men deras stenar och grus böra alldeles icke få
användas till fyllning och dylikt endast af det skälet, att de
ligga beqvämt till för hemtning.
Men det är icke nog dermed, att sådana bestämmelser
påbjudas i en allmän författning. Uti alla instruktioner för
civilingeniörer och allt befäl, högre och lägre, böra
dessutom stränga föreskrifter intagas, som ålägga dem, icke
allenast att ingen runsten under något vilkor får förstöras eller
nedmuras och inga andra fornlemningar onödigtvis få rubbas
eller borttagas; utån äfven att de nya eller förut okända
fornlemningar och jordfynd af alla slag, som utån tvifvel i
mängd komma att påträffas, varda till vara tagna och
skyddade från förskingring och förstörelse. Ja, utsättandet af
en belöning eller rent . al betalning till hvaije gräfvare eller
murare, som gör och anmäler slikt fynd, skulle säkerligen
blifva ett särdeles kraftigt medel till ändamålets uppnående.
Göres icke något i denna väg snart, så kunna icke förluster
uteblifva, hvilka sedan aldrig kunna ersättas, endast
beklagas.
Till följe af det sagda lär enhvar inse, huru mycket
Er Professor Garlson, genom sina välbetänkta motioner
i ämnet, gjort sig förtjent af hvaije fosterlands- och
veten-skapsväns erkänsla och tacksamhet. Och da det äfven är
nogsamt bekant, att både vår Regering och Riksens Ständer
städse hafva täflat med hvarandra i upplyst nitälskan och
frikostighet, när det gällt att åstadkomma något till gagn och
heder för fosterland, upplysning och vetenskap, — så har
man full rätt att hoppas och vänta, att denna sak skaU
blifvit ordnad på ett tillfredsställande sätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
