Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utgöra ”l:e Bind. Kjöbenh. 1855”. Detta hand innehåller 6
skrifter, af hvilka iogen för tidens och författarens historia Sr o vigtig, men
n:o 4: Nogre Christelige Suar UU the SpörsmaaU som K. Göstaff
Ull Sioeriges Rijge lodi tcdgaa UU siu Klerckerij, 1528, har det
största allmänna intresset, liksom den Sr af intresse för svenska
reformationshistorien. Äfven af icke ringa allmSn vigt — hufvudsakligen dock
i polemiskt hänseende — Sr n:o 6 "imod Malmö-Bogen”,
utgif-ven för första gången efter en af Hr C. J. Brandt i Stockholm
fonnen handskrift. Må samlingen kunna fullbordas! Må det långa
opp-skofvet med fortsättningen icke hflotyda pfi ett fullkomligt afbrott!
Till Paulus Eliæ ör Christian Pedersen — om den förre
nyttjas vanligen namnets latinska, om den senare dess danska form —
ett sidostycke, men ett mycket öfvertrfiffande. Också Christian
Pedersen tillhörde den gamla kyrkan. Underrättelserna. att han i
sina sista år skall helt ocb hållet hafva öfvergått till den nya, åro
icke fullt tillförlitliga. Men lika med Paulus Eliæ emottog han
inflytelser från den nya, och dessa verkade pfi honom mera, dels derföre
att han stod den olycklige konung Christian den 2:e närmare och pfi
resor med honom hade tillfälle att på nårmare håll Ifira kanna
reformationens alla riktningar, och dels derföre att han i allmflnhet synes
hafva haft ett mera utbredt intresse samt vidstrficktare och klarare
åsigter. Han tillhörde visserligen Lunds domeapitel såsom canonicus;
men hans verksamhet var temligen tidigt omfångsrikare ån den vid
en viss kyrka föstade capitelcanikens plågar vara. Vi erinra oss, att
han i Paris, der han blifvit magister, år 1514 utgaf Saxo och
dessutom besörjt upplagor af större, för kyrkotjensten och kyrkostyrelsen
vigtiga arbeten. Andra af honom utgifna skrifter bevittna ett för
fäderneslandets historia, för ungdomens undervisning, för christelig
fromhets förkofran vaket sinne. Att numera i samling utgifva alla hans
skrifter lät sig icke göra. Hans Saxo, hans Statuta provincialia, hans
Missalier och Breviarier måste sökas på de mycket få ställen, der de
ännu förvaras. Men att samla och utgifva hans danska skrifter, var
ett godt, ett berömvärdt företag. Det är till stor del utföHU För
oss ligga: Christian Pedersens Danske Skrifter udgivne af C. J. Brandt
och R. T. Fenger. Hittills hafva 5 band utkommit, Kjöbenh. 1850—
56. Huru mycket som återstår, kan ej sägas, då vi af intet
företal eller förord underrättas om arbetets plan. Men det redan gifna
förtjenar den största tacksamhet, och så mycket större, som det
blifvit gifvet på ett särdeles vackert sätt. Upplagan af Christian Pedersen
är likasom den af Paulus Eliæ mycket anständigt utstyrd. Besörjd
efter gamla upplagor, är den troligtvis ock trogen. De hittills utkomna
fem banden innehålla: I och II den märkvärdiga ”Jærtegns-Posti!”,
icke heller för svensk medeltids literatur alldeles betydelselös, och
en vigtig urkund för nordisk homiletiks historia, samt den såkallade
”Tidebogen" (på danska öfversatta böner, horæ virginis Mariæ,
Spiritus saneti o. s. v.) och "Bog om Messen.” Goda anmärkningar äro
af utgifvarne tillagda. Särdeles vigtigt är III, innehållande Christian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
