Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En dag såsom "civis academicus"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fader, hans dagars upphof eller, såsom vi lärde säga,
hans generatio equivoqua, jag åter är hans andlige
fostrare, hans gryende snilles stjuffader. Får jag
derföre den äran att säga bror?
Det började gå rundt för farbror Petersson och
han måste fatta tag i en stol för att icke svindla.
»Bror» med en professor! Det skulle han min själ
ha i skolmagistrarna derhemma i —x, hvilka
knappast bevärdigade honom med en nådig nick till svar
på hans vördnadsfulla hälsning.
Sedan man klingat och handrepats och
professorn vänligt dunkat sin nye bror i ryggen, återknöts
samtalets tråd.
— Hvad var det nu igen? Jo, om vår käre
Peter Magnus och hans examen. Ja, det är ju helt
naturligt, att ville, han nöja sig med en vanlig »dimm»
och gå den gamla oxvägen, via bos... bos...bosicus,
såsom vi lärde säga, så hade han varit prest för
länge sedan. Men den teologiska vetenskapen i
händerna på ett geni sådant som vår Peter, är att
förlikna vid en illa punschfläckad frack i händerna
på en rigtigt bra och samvetsgrann borstis. En
slyngel tar och väter här och hvar på fläckarna så
att de inte synas så mycket, och borstar se’n
slarfvigt öfver det hela. Detta är »dimmen». Men den
ärlige, präktige borstisen, han ger sig ingen lefvande
ro — oxium kom dignalate, såsom vi lärde säga —
innan han stigit i sig hela smörjan och fått plagget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
