Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenskarne vid Kongo. Några uppgifter derifrån af Karl Håkansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tomma fraser och förvridna småleenden, fri från allt —
utom febern, hvilket bevisar att frihet egentligen ej
existerar på jorden. Man stiger upp med solen,
dricker sitt kaffe eller thé, ordnar arbetet för dagen,
granskar sina böcker — en stationschef måste ofta
sjelf vara bokhållare — emottager och afsänder
karavaner. Kl. 12 intages vanligen luncheon, som utgöres
af en blandning af europeiska konserver och landets
produkter. Såsom dryck begagnas portugisiskt vin,
blandadt med vatten, samt stundom »Malafu», en
jäsande dryck, hemtad från palmen. Efter luncheon
ögnar man i det färskaste Dagbladet — två månader
gammalt — funderar på konferensen, till dess siestan
frivilligt infinner sig, vaknar upp för att erinra sig att
negrerna måste varnas för lätja, gör en promenad
kring egorna, har tidsödande »palaver», det är
öfver-läggningar med de kringboende höfdingarne, vattnar
plantorna, besöker husdjuren — getter, får och höns —
samt tittar in i köket, ty den svarte kocken är just
ej att lita på. Kl. 7’2J, efter solens nedgång, serveras
■diner, hvarefter vakten utsättes och man snart nog
går till hvila, för så vidt som det ej är tiden närmast
postens afgång till Europa, då brefskrifning till hemmet
stundom tager nattens timmar i anspråk.
Detta, när man är bofast på en plats. Under
marsch, under arbetet på fältet för topografiska och
andra ändamål ställer det sig annorlunda, och då tagas
krafterna långt mera i anspråk. Kongolandet liknar
fullkomligt ett stelnadt haf med spetsiga vågor.
Vandraren har framför sig en lång brant backe. Han
säger sig sjelf: »en gång uppe på denna måste jag
hafva ett bättre land framför mig». Men nej, han
når bergets krön, endast för att se en djup dalgång
under sig och ett likadant berg på andra sidan. Det
höga gräset slår tillsammans öfver våra hufvuden och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
